Regeringen förhastar sig om veto
Vindkraftförespråkare inom miljörörelsen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten har tidigare föreslagit att kommuners veto ska tas bort. Det skulle göra det avsevärt säkrare att investera i och bygga vindkraften. Sedan 2009 kan kommuner dra tillbaka sitt stöd och därmed stoppa vindkraftbyggande när som under tillståndsprocessen. Alla förberedelser tar i regel runt 6 år att bli klar och kan kosta mångmiljonbelopp.
För att nå Sveriges klimatmål till 2030 behöver utbyggnaden ske snabbare än idag. Att kravet på kommunernas tillstyrkan skulle tas bort, det som brukar kallas vetot, är dock att gå för långt. Regeringen vill nu ändå snabbutreda frågan med målsättningen att vetot ska hävas.
Om regeringen ”snabbutreder” en fråga utgår de från att den förändring de vill se har brett stöd och kan utan större problem genomföras. Undantag från det kommunala vetot kan dock inte göras i en handvändning. Det breda stödet som regeringen ser är statliga tjänstemän och i sina egna partiled.
När regering och byråkrati får mer makt på bekostnad av kommunala beslutsfattare tros besluten ske snabbare och med större fokus på gröna investeringar. Men frågan är om det verkligen skulle bli bättre.
I Sverige har mer och mer beslutsrätt flyttats upp till högre nivåer – till regering, riksdag och till EU. I många politiska frågor kan man dra slutsatsen att besluten tas och förvaltas bättre i de högre instanserna. Ofta krävs det nationell eller internationell samsyn om vad som gäller. Men vid omfattande ingrepp i människors närmiljö är ändå det kommunala vetot att föredra.
”En mer rimlig lösning vore att ge kommunen veto endast i ett tidigt skede i byggprocessen och inte låta dem neka långt gångna projekt.”
Småskalig energiproduktion behöver ske nära de som ska använda elen. Som elnätet är i dagsläget går det inte att leda mer el från energiproducenterna i Norrland till konsumenterna i söder. Stora vindkraftparker i norr kan i teorin producera mycket el. Men det kommer inte avvärja den gryende elkrisen. Fler vindkraftverk i de tätbefolkade delarna av södra Sverige är därmed att föredra. Men vindkraft passar sällan in i tät bebyggelse. Att i ett sådant känsligt läge ta ifrån kommunerna sin beslutsrätt vore att köra över den lokala demokratin.
En mer rimlig lösning vore att ge kommunen veto endast i ett tidigt skede i byggprocessen och inte låta dem neka långt gångna projekt. Denna modell har tidigare förespråkats av bland annat av branschorganisationen Svensk Vindenergi. En snabbutredning för en på förhand beslutad reform är ett förhastat beslut av regeringen.
Det nuvarande systemet där en kommun kan sätta emot flera år in i ett pågående vindkraftprojekt är inte hållbart givet Sveriges klimatambitioner. Den förnyelsebara elproduktionen behöver öka och för det är vindkraftssatsningar en viktig del.
Det kommunala självstyret lever på lånad tid. Sådant som vetot säkrar dock det lokalt inflytandet om ändå på ett begränsat område. En reform behöver utredas grundligt utan att utesluta andra alternativ än att ta bort vetot. Maktbalansen mellan kommunerna och nationell kan inte få ändras på i en handvändning.
