Annons

Rättsövergrepp kräver skadestånd

Det minsta staten hade kunnat göra för de utpekade bröderna i Kevin-fallet är att betala för skadan som orsakats.
Ledare • Publicerad 30 juli 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Kevins namn inristat i en björkstam i närheten av platsen där man hittade den fyraårige pojken.
Kevins namn inristat i en björkstam i närheten av platsen där man hittade den fyraårige pojken.Foto: Tommy Pedersen/TT

I tjugo års tid har bröderna Christian Karlsson och Robin Dahlén levt som utpekade mördare. Men trots rättsövergreppet får de inget skadestånd från staten. Bröderna pekades ut som skyldiga till mordet på fyraårige Kevin som hittades död vid en sjö 1998 i Arvika. Under våren 2017 – nästan tjugo år efter händelsen – uppmärksammades dock en rad brister i polisutredningen som skulle visa sig vara avgörande för skuldfrågan.

De allra värsta exemplen handlar om hur polisen hanterade förhören med pojkarna som då var fem respektive sju år gamla. Redan på den tiden stred polisens metoder mot den vetenskap som fanns tillgänglig. De förhör som hölls med bröderna var många och långa. På filmsekvenserna som SVT sände i programmet Dokument inifrån (2017) syns pojkarna till, men inga föräldrar eller juridiska ombud som närvarar vid förhören.Frågorna som polisen ställer är dessutom slutna och ledande. Det mesta finns inspelat – förutom just de förhör där pojkarna enligt polisens utsago erkänner mordet.

Annons

Till DN sade Sara Landström, docent i rättspsykologi med fokus på barnförhör, att hon inte förstår ” varför de fortsatt att förhöra barnen över huvud taget. En femåring som förhörs så många gånger är villig att säga vad som helst. [...] Eftersom frågorna är så ledande och förhören är så långa är det fullt möjligt att pojkarna svarar endast för att få gå därifrån.”

Den mediala granskningen av Kevin-fallet ledde till att utredningen öppnades på nytt. I mars 2018 rentvåddes bröderna från misstankarna och utredningen avslutades. Den långa tiden av att leva som utpekade mördare hade nått sitt slut.

Faktum är att bröderna förmodligen inte hade behövt bli stämplade som mördare om polisen hade använt sig av metoder som hade vetenskapligt stöd. Man kan därför tänka sig att en kompensation från staten hade varit självklar. Under onsdagen avslog däremot justitiekanslern brödernas ansökan om skadestånd på tio miljoner kronor med hänvisning till att preskriptionstiden löpt ut.

Men för den som blir stämplad som mördare finns ingen preskriptionstid. De utpekade bröderna har fått leva med att känna skuld i två decennier. För att inte tala om omgivningens dömande blickar och kommentarer genom åren.

Det bröderna Christian Karlsson och Robin Dahlén utsatts för är en rättsskandal. Det minsta staten hade kunnat göra är att kompensera för den skada som rättsväsendet orsakat. Inte för att pengarna hade gett dem tillbaka de förlorade åren, som en av bröderna säger till Aftonbladet (29/7), utan för att det hade varit ett plåster på såret.

Kevin-fallet är en smärtsam påminnelse om varför principen om att hellre fria än att döma är eftersträvansvärd i ett rättssamhälle. Den lilla individen är många gånger försvarslös inför det stora systemet. Därför måste staten vara generös med att kompensera de gånger den begår ett övertramp.

Anela MurguzSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons