Rätt tajming att rikta strålkastarljuset mot Iran
Det är omöjligt att inte tänka på Mahsa Jina Amini när man ser filmen Holy Spider som nyligen hade svensk biopremiär. Hon, 22-åringen som dog efter att ha gripits av Irans moralpolis för att inte ha burit sin slöja på rätt sätt, har vid en första anblick visserligen inte mycket gemensamt med filmens prostituerade kvinnor som mördas en efter en av en fanatisk gärningsman som vill ”rensa upp” i staden genom att göra sig av med ”fördärvade kvinnor”. Men ju längre filmen fortskrider, desto tydligare blir det islamistiska, patriarkala förtryckets mönster. Tydligt blir det också att kultur – ofta i form av musik, film och litteratur – är ett effektivt sätt att illustrera vad verklig ofrihet kan innebära.
Mahsa Jina Amini fick inte leva, men hennes öde tände gnistan hos ett helt folk. När de sedan flera månader trotsar den auktoritära regimen och demonstrerar för frihet och demokrati visar de både varandra och omvärlden att förändring inte är omöjlig.
På liknande sätt påminner de mördade kvinnorna i Holy Spider om hur en förlegad kvinnosyn kan få förfärliga konsekvenser. Den svenska regissören Ali Abbasi har gjort en spelfilm, men den bygger på ett verkligt kriminalfall under det tidiga 00-talet. Arbetet har på grund av pandemirelaterade förseningar pågått under flera år, och den svenska premiären råkade sammanfalla just när frihetslängtande iranska män och kvinnor i och utanför landet reser sig för att protestera mot regimens förtryck.
Demonstrationerna har lett till att tusentals människor har gripits och flera hundra dödats. När fredliga demonstranter har dömts till döden och avrättats genom hängning är det därför hög tid att väst reagerar skarpt. De senaste månaderna har sanktionspaket efter sanktionspaket riktats mot Iran, och i måndags beslutade EU:s utrikesministrar att införa ett fjärde sanktionspaket. Det innebär att den befintliga listan utökas med ytterligare 18 personer och 19 organisationer. Många har kopplingar till Islamiska revolutionsgardet, IRGC.
Sedan förra veckan uppmanar Europaparlamentet även medlemsländerna att sätta upp revolutionsgardet på EU:s lista över terroristorganisationer. Det var ett klokt beslut som förpliktigar. Sverige bör som ordförandeland föregå med gott exempel och terrorklassa IRGC.
Just dessa dagar har regeringen sannolikt fullt upp med att hantera krisen som Turkiet orsakar för att sinka Sveriges och Finlands anslutning till Nato, men det måste gå att hålla två kriser i huvudet samtidigt. Eller tre, om vi ska vara noga, för Rysslands invasion av Ukraina är akut och ska prioriteras av väst ända tills Ryssland är besegrat.
Och på tal om Ryssland så kommer en del av dess militära stöd från just Irans revolutionsgarde. Att försvåra för organisationen och dess företrädare att resa och göra affärer med andra länder skulle därmed även vara ett sätt att försvaga den ryska krigsmaskinen.
”När fredliga demonstranter har dömts till döden och avrättats genom hängning är det därför hög tid att väst reagerar skarpt.”
Ännu har den svenska regeringen inte visat något större intresse att terrorklassa IRGC. Utrikesminister Tobias Billström (M) hänvisar till att revolutionsgardet redan omfattas av sanktioner som gäller brott mot mänskliga rättigheter, och att en terrorlistning därför inte skulle betyda så mycket. Enligt honom är de befintliga sanktionerna mer effektiva eftersom de ger både frysta tillgångar och inreseförbud i EU, och att en terrorklassning bara ger frysta tillgångar. Detta vänder sig nio jurister emot i en gemensam debattartikel. De hävdar att de sanktioner utrikesministern syftar på har sin bakgrund i IRGC:s delaktighet i Irans kärnteknikprogram och inte bristande mänskliga rättigheter (DN 22/1).
Hursomhelst finns det hopp om att regeringen svänger i frågan om terrorlistning. I en intervju i P1-morgon den 11 januari öppnade nämligen Billström för att diskutera frågan om det skulle visa sig att det finns enighet inom EU. En vecka senare skedde omröstningen i EU-parlamentet som innebär just denna enighet. Den svenska diskussionen bör inledas nu.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.