Rätt förändringar i rätt tid
Arbetsmarknaden är under förändring. Man tar inte längre ett jobb enkom för att försörja sig och sin familj. Man är därför inte längre lika bunden till en specifik industri, ett specifikt företag eller ens en viss ort. Allt fler, särskilt unga, arbetstagare ser arbete som en förlängd arm av den egna identiteten, ett sätt att uttrycka sig själv på. Det gör arbetstagaren mindre lojal mot arbetsgivaren och mer benägen pendla mellan såväl arbetsgivare som anställningsformer. Och nya jobb, som tidigare inte fanns, börjar etablera sig och tilltalar en allt större grupp på arbetsmarknaden.
Vad coronakrisen har visat under den gångna våren är att arbetsmarknadens försäkringssystem inte är anpassade efter denna utveckling. De bygger i mångt och mycket på dåtidens syn på arbete. Under pandemin var det därför påfallande många som inte uppfyllde kriterierna för att ta del av a-kassan, och än fler verkar ha upplevt att det inte lönat sig att vara med alls. A-kassan fick därför genomgå en rad tillfälliga förändringar, som bland annat syftade till att göra det enklare för personer att kvala in i systemet. Dessa temporära lösningar löper som bekant ut vid årsskiftet. Därefter behöver samtliga partier fundera över hur framtidens försäkringssystem ska ställas om så att de kan möta nästa kris.
”När man blir allt mindre lojal mot sin arbetsgivare spelar arbetad tid mindre roll medan intjänad inkomst blir allt viktigare. Det är därför rimligt att också försäkringssystemen hänger med.”
Kanske finns svaret i den särskilda utredningen som i veckan kom med sitt slutbetänkande. Våren 2018 tillsatte regeringen en utredning om framtidens a-kassa, och under tisdagen lanserades förslag som till stora delar var klara redan innan pandemin slog till. I utredningen föreslås bland annat att a-kassan ska baseras på redovisad inkomst i stället för att, som i dagsläget, vara grundad i arbetad tid. Syftet är att de som jobbar inom gigekonomin, frilans eller som har flera arbetsgivare lättare ska kunna kvalificera sig för a-kassa.
Det är nödvändiga förändringar givet utvecklingen av arbetsmarknaden. När man blir allt mindre lojal mot sin arbetsgivare spelar arbetad tid mindre roll medan intjänad inkomst blir allt viktigare. Det är därför rimligt att också försäkringssystemen hänger med. Samtidigt är det viktigt att betona att a-kassans ineffektivitet inte började med framväxten av en modern arbetsmarknad. Snarare har dessa brister blivit allt synligare i takt med att den nya arbetsmarknaden vuxit fram. Några som sedan länge inte haft någon vidare nytta av a-kassan är bönder. Särskilt de som vid sidan om lantbruket har ett deltidsjobb.
I likhet med vad arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) betonade under tisdagens presskonferens har coronakrisen visat på ett behov av en omställning av a-kassan. Det innebär inte att alliansregeringens förändringar av a-kassan inte var nödvändiga när det begav sig. Precis då som nu kräver nya tider nya lösningar på problem. Men de lättnader som utredningen nu föreslår måste följas upp noga för att undvika ett scenario där försäkringspremien ännu en gång måste stramas upp ordentligt.
