Rätt att statsministern tar kontroll över krishanteringen
Den nya S-regeringens sakpolitik lämnar mycket att önska. I bästa fall fungerar den nya laguppställningen av ministrar som en hyfsat stabil övergångsregering – fast med större befogenheter än en sådan normalt har – under den transportsträcka som återstår till valet.
Men det finns trots allt ljusglimtar. En sådan är att Magdalena Andersson (S) under tisdagens regeringsförklaring meddelade att landets krishantering kommer att flyttas tillbaka från justitiedepartementet till statsrådsberedningen. Alltså där ansvaret låg under Reinfeldt-åren.
Det var Anderssons företrädare, Stefan Löfven, som valde att lägga kansliet för krishantering hos justitiedepartementet. När krisen väl slog till, i form av en pandemi, visade sig placeringen i kombination med regeringens senfärdighet leda till otillräckliga åtgärder.
Att pandemihanteringen brast har tidigare konstaterats i Coronakommissionens två delrapporter, och samma dag som regeringsförklaringen lästes upp bekräftades bilden av Kungliga vetenskapsakademiens expertgrupp. I sin slutrapport om Sveriges hantering av pandemin poängterar den betydelsen av tidiga åtgärder i en pandemi.
Regeringsförklaringens aviserade förändring innebär att hanteringen av kriser hamnar direkt under statsministern. Det är en logisk fördelning av statsrådens ansvarsområden. Men det förutsätter också att statsministern agerar korrekt och i tid. För det får inte mynna ut i att regeringen återigen lägger större delen av manöverutrymmet hos Folkhälsomyndigheten. FHM besitter naturligtvis värdefull expertis inom området, men har av naturliga skäl ett annat uppdrag än regeringen.
Värt att lyfta fram i sammanhanget är en del av nämnda rapport från Kungliga vetenskapsakademien. Den föreslår bland annat att en oberoende expertenhet ska ge regeringen, ansvariga politiker och berörda myndigheter uppdaterad information om vad vetenskapen säger om smittspridning och lämpliga smittskyddsåtgärder.
Det är en god idé. För olika aktörer har delvis skilda uppdrag men är beroende av korrekt information. Folkhälsomyndigheten ser exempelvis främst ser till folkhälsan, men landets regering ska ta bredare hänsyn än så. Det är därför önskvärt att en alert och medveten statsminister tar befälet för den fortsatta pandemihanteringen, men i nära samarbete med Folkhälsomyndighetens nya generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
”Innan vi vet om det nuvarande vaccinet biter på omikron behövs snabba beslut av landets krishanterare.”
Hur det skulle ha fortlöpt med Stefan Löfven och den tidigare generaldirektören för FHM, Johan Carlson, kan vi inte veta. Men nog finns det tecken på att lyhördhet och snabbhet i större utsträckning kommer att prägla besluten kring hur covid-19 ska tacklas. FHM har fått i uppdrag av regeringen att ta fram underlag till en plan för tänkbara smittskyddsåtgärder vid en ökad smittspridning. Det är goda nyheter även för Borås, som just nu sticker ut med högst smittspridning i Västra Götaland.
Ytterligare en bidragande faktor är naturligtvis att den nya omikronvarianten håller på att nästla sig in i samhället. Häromdagen konstaterades virusvarianten även i Sverige, och sannolikt väntar fler fall framöver. Enligt smittskyddsläkare Thomas Wahlberg är det bara en tidsfråga innan varianten dyker upp i Västra Götaland också.
På torsdagsmorgonen väntas nya besked från regeringen och FHM. Det är utmärkt. För innan vi vet om det nuvarande vaccinet biter på omikron behövs snabba beslut av landets krishanterare.
