Annons

Priset för svenskt jordbruk

Är vi beredda att betala för att ha kvar svenskt jordbruk? Ekot rapporterade häromdagen om att antalet heltidsbönder minskat med 30 procent bara under de senaste tre åren, från 27.000 till 22.000 bönder.
Ledare • Publicerad 26 augusti 2011

Följer man tangentens riktning kommer det redan om 12–13 år inte längre att finnas några heltidsbönder i Sverige.

Negativa framtidsprognoser har visserligen ofta ett alarmistiskt drag över sig. Det verkar osannolikt att yrket redan några år in på 2020-talet förpassats till historien. Likväl är minskningen så dramatisk att den absolut måste tas på allvar.

Annons

Det finns en paradox här. Tidningar och TV-tablåer svämmar över av kockar och kändisar som lagar mat. Vi talar om mat som aldrig förr, medvetenheten och jakten på kvalitetsprodukter ökar. Men när konsumenterna står vid köttdisken väljer de oftast det billigare danska eller tyska fläsket istället för svensk bacon.

Detta trots att svensk gris, nöt och fågel i allmänhet behandlas bättre under sin korta levnadstid och att svenskt jordbruk har en starkare miljöprofil. Pris går helt enkelt oftast före kvalitet. För att stoppa massnedläggningen av gårdar måste kunderna förmås att välja svenskt.

Nu är det inte ens säkert att det hjälper. Den klena återväxten är ett högst påtagligt problem. Många bönder närmar sig pensionsåldern. Få unga är beredda att ta på sig det slit och ansvar det innebär att driva en, oftast, större gård.

Få näringar är också så konkurrensutsatta som jordbruket. Priset på mejeriprodukter och vete påverkas av torka i Ukraina, bränder i Ryssland och förgiftad mjölk i Kina. Men häri ligger förstås också möjligheter. Om svenska konsumenter sviker kan räddningen ligga hos utländska marknader.

En framväxande medelklass i Kina vänder sig utåt i jakten på pålitliga mejeriprodukter. Det finns ett gryende kinesiskt intresse för svenska produkter och metoder. En småländsk bonde flyger över kor till Pakistan. Möjligheterna finns.

Men för att nå framgång gäller det att profilera sig och styrka varumärket. Svenskt jordbruks framtid ligger inte i ytterligare subventioner utan i att bli bättre på att slå sig fram på öppna marknader.

Här behöver lantbruket hjälp från politikens företrädare. Det talas mycket om den växande turismbranschen. Nu är det dags att oftare ställa frågan hur vi ska bevara svenskt jordbruk.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons