Annons

Priset för bästa hån mot 100 miljoner döda går till … Leninpriset!

Leninprisets utdelare och mottagare låter sig inte generas av historiens värsta brott.
Ledare • Publicerad 31 januari 2020 • Uppdaterad 3 februari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Ett spöke ur historiens skräckkabinett får nytt liv och hyllas genom utdelandet av Leninpriset.
Ett spöke ur historiens skräckkabinett får nytt liv och hyllas genom utdelandet av Leninpriset.

Under måndagen förra veckan mindes vi Förintelsens offer. Alla de miljontals människor som föll offer för Nazitysklands illdåd. Vi upprepar ”aldrig mer” och vikten av att hedra offren. Men när natten går över i ny dag visar delar av Kultursverige att det inte är annat än tomma ord för dem. Då väljer de att vanhedra offren för en annan diktaturs illdåd – genom att dela ut Leninpriset.

I år går priset till journalisten och vänsterdebattören Kajsa Ekis Ekman med motiveringen att hon med ”intellektuell skärpa och extrem integritet ser världens komplexitet men ändå alltid tar ställning.” Bland tidigare pristagare finns kända svenskar som Jan Guillou, Mikael Wiehe och Sven Wollter. Och bakom priset står Lasse Diding som i flera år drivit hotell i Varberg vars affärsidé varit att romantisera kommunismen.

Annons

I deras ögon är nog denna märkliga Lenindyrkan ett uttryck för den egna självbilden. Och de låter inte kommunismens offer och dess anhöriga stå i vägen för detta. Men att dyrka den man som krattade vägen för den terror som sedan fullbordades av efterträdaren Stalin är inte coolt, hippt eller ens kontroversiellt. Det är lika omdömeslöst som empatilöst.

Det blottar också den okunskap som finns om kommunismens brott mot mänskligheten. År 2007 kom en undersökning från Demoskop som visade att 90 procent av de svenska ungdomarna i åldrarna 15 till 20 år inte kände till att det funnits dödsläger i Sovjetunionen. Nästan hälften av ungdomarna trodde antalet offer för kommunismen var en miljon eller färre. En femtedel trodde att antalet dödsoffer var färre än 10 000 eller inga alls när det i själva verket rör sig om omkring 100 miljoner dödsoffer.

Undersökningen har några år på nacken, men dessvärre finns det lite som talar för att utvecklingen går åt rätt håll. I samma undersökning visade det sig att kunskapen om Förintelsen var hög. 95 procent av ungdomarna kände då till koncentrationslägret i Auschwitz medan enbart 10 procent kände till Gulag. I dag, tretton år senare, vittnar ideella föreningar om svårigheten att komma ut till vissa skolor för att sprida kunskap om Förintelsen eftersom deras säkerhet inte kan garanteras av skolorna.

Det minsta samhället kan göra är att sprida kunskap om några av historiens värsta brott. Oavsett om brotten normaliserades med hjälp av nazistisk eller kommunistisk ideologi.

Ett spöke ur historiens skräckkabinett får nytt liv och hyllas genom utdelandet av Leninpriset.
Ett spöke ur historiens skräckkabinett får nytt liv och hyllas genom utdelandet av Leninpriset.Foto: Dmitri Lovetsky
Annons
Annons
Annons
Annons