GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Sakligt motiverad mediekritik kräver kunskap

Vi får den nyhetsjournalistik vi förtjänar och är beredda att betala för.
Jesper Strömbäck
Gästkrönika • Publicerad 11 november 2021 • Uppdaterad 11 november 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Att bevaka en presskonferens går relativt snabbt, att granska politiker kräver betydligt mer resurser, skriver Jesper Strömbäck.
Att bevaka en presskonferens går relativt snabbt, att granska politiker kräver betydligt mer resurser, skriver Jesper Strömbäck.
Foto: Johan Nilsson/TT

Eftersom alla människor har en relation till medier är det bara naturligt att många som har åsikter om dem. Liksom på andra områden är det dock en fördel om åsikterna är grundade på kunskap och analys. I en tid när nyhetsmedierna utsätts för alltmer politiskt motiverad kritik finns det därför skäl att diskutera nyhetsmedierna – hur de fungerar, vad de gör bra, var de brister – utifrån ett mer akademiskt perspektiv.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

En viktig utgångspunkt – inte minst med tanke på den politiskt motiverade kritiken – är att traditionella nyhetsmedier inte har några ambitioner att påverka människors åsikter i den ena eller andra riktningen. Deras ambition är i stället att forma en nyhetsbevakning som lyckas balansera mellan delvis motstridiga mål.

I grunden återfinns det publicistiska målet, vilket handlar om att tillhandahålla sann och relevant information om sådant som människor behöver känna till för att bland annat kunna orientera sig i samhället och självständigt ta ställning i olika samhällsfrågor. Med undantag för public service är samtidigt nyhetsmedierna kommersiella företag och har som mål att gå med vinst. Det kräver bland annat att de är framgångsrika i den allt hårdare kampen om människors uppmärksamhet, det vill säga att de lyckas locka tillräckligt många läsare, lyssnare och tittare. Kommersiella medier behöver ständigt arbeta för att öka sina intäkter, oavsett om det är från betalande prenumeranter, försäljning av lösnummer och/eller annonsörer. Det är en fråga om överlevnad.

Det säger sig självt att den balansgången många gånger är svår. Journalistik är inte och har aldrig varit gratis att producera, även om den kan vara gratis att konsumera. Att producera god journalistik kräver resurser i form av tid och kompetens, och kostar pengar i form av löner, teknisk utrustning med mera. Ju fler dokument som behöver läsas, ju fler intervjuer som behöver göras, ju mer tid som behöver läggas på att förstå och analysera ett fenomen, desto dyrare blir journalistiken.

Att exempelvis skriva om en pressrelease kan nästan alla göra och går snabbt. Att gå på en presskonferens och skriva en nyhetsartikel utifrån det går också ganska snabbt. Att däremot granska hur resurserna inom sjukvården används, varför så få brott klaras upp eller att faktagranska politiker kräver betydligt mer resurser.

”Journalistik är inte och har aldrig varit gratis att producera, även om den kan vara gratis att konsumera.”
Jesper Strömbäck

En annan aspekt av balansgången mellan publicistiska och ekonomiska mål handlar om i vilken grad nyhetsmedierna ska tillhandahålla sådan information som människor behöver respektive vill ha. Den balansgången är inte ny, men förr visste nyhetsmedierna ganska lite om vad människor ville ha. Numera kan de i realtid följa och samla statistik över exakt vilka nyheter som människor klickar på. Detta har gjort att nyhetsmedierna vet mer än någonsin om vad folk faktiskt är intresserade av. Allt för ofta visar det sig vara annat än sådan information som människor behöver för att kunna ta ställning i samhällsfrågor.

Allt detta är viktigt att ha i åtanke när man bedömer nyhetsmedierna. De har utan tvekan sina brister, men samtidigt får vi i hög grad den nyhetsjournalistik vi förtjänar och är beredda att betala för. Det är lätt att vara kritisk, men kritiken bör inte utgå från en fantasivärld där medierna har obegränsade resurser och där människor endast efterfrågar kvalificerad journalistik om sådant som de behöver känna till.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.