Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Politiker – håll tassarna borta från forskningen

Våra folkvalda ska inte detaljstyra forskningen utan hålla sig på lagom avstånd.
Forskare ska inte detaljstyras av politiker.
Forskare ska inte detaljstyras av politiker.
Foto: Dan Hansson / SvD / TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.

I veckan debatterades regeringens nya forskningsproposition i riksdagen. Regeringen vill tillföra en värdegrund till forskningen, vilket kräver en lagändring som innebär att akademin ska vara fri, men att den fria forskningen alltid ska utövas inom lagens ramar och ”utifrån den värdegrund som gäller.”

Forskning får olika etiska konsekvenser, därför är det viktigt att lyssna på flera forskare och alltid försöka nå sanningen. Det sker inte om politiker på förhand valt ut vilka som har rätt, till exempel genom att de jobbar på myndigheter och stöttar ”rätt” värdegrund.

Bakgrunden till detta är konflikter mellan forskare under pandemin. Det svenska pandemivalet har inte bara splittrat politikerna, utan även forskarkåren. Tonläget har varit högt och hårda anklagelser har riktats från båda håll. Ibland är det just tonen som har kritiserats, andra gånger är det tolkning av statistik och de etiska konsekvenserna av forskning som påtalats. Det har rapporterats i media hur både förespråkare för och emot den svenska strategin har fått utstå mycket hat, och även hot.

Redan förra året fick motståndare till strategin utstå mycket hot. Lena Einhorn, medicinsk doktor i virologi, påpekar för TT att opinionen sedan svängde och även Folkhälsomyndighetens forskare hotades. Statsminister Stefan Löfven (S), gick dock inte ut och försvarade de forskare som kritiserade strategin. Men han tog starkt avstånd mot dem som hotade hans egen myndighet. Konflikten visar på att ett större avstånd behövs mellan forskningen och politiken.

"För Sverige är faktiskt inte det enda demokratiska och etiska landet i världen, även om det ofta kan låta så."

Lars Hultman och Christina Moberg, ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademin, har kritiserat propositionen i en debattartikel i DN och skriver att: ”Undervisning ska grundas på vetenskapligt framtagen sanning och beprövad erfarenhet, men nu införs en koppling till värdegrund. Här öppnas möjligheten för att en suddigt definierad värdegrund likställs med vetenskaplig sanning eller kanske blir överordnad.”

Poängen är att när regeringen skriver ”utifrån den värdegrund som gäller.” så syftar det inte på större etiska frågor om vad som är evigt sant och gott. Att forskningen ska anpassas till den värdegrund som gäller kan innebära vilken värdegrund som helst, beroende på vilka normer som råder i samhället för tillfället.

I Sverige har vi haft en situation där vi gått emot WHO och internationella rekommendationer. Då borde en större saklig debatt höras om hur olika forskare i området tolkar den statistik och kunskap som finns tillgänglig. För Sverige är faktiskt inte det enda demokratiska och etiska landet i världen, även om det ofta kan låta så.

Ett första steg mot en större etisk debatt kopplad till forskning är att politiken tar ett större kliv tillbaka i förhållande till forskningen. Dels genom att inte detaljstyra akademins värdegrund, och dels genom att låta fler forskare komma till tals och använda en bredare forskarkår än bara sina myndighetsanställda som vägledning för beslutsfattning.

Läs mer