Johanna Grönbäck: Polisen är sin egen bromskloss i brottsbekämpningen
Ett berg av outredda mobiler och datorer ligger hos NFC, rapporterar Dagens industri. De har varit en flaskhals i åratal, sammanfattar SVT arbetet hos den avdelning inom polisen som ansvarar för tekniska analyser. Till NFC, eller Nationellt forensiskt centrum, skickas alltifrån fingeravtryck och DNA till datorer och kulor för undersökning. Avdelningen brukar därför beskrivas som central i kampen mot brotten. Eller som en bromskloss i utredningar av grov brottslighet.
Johanna Grönbäck
är statsvetare och kommunikationschef vid Ratio.
Handlingstiderna hos NFC har ökat. Åklagare är oroliga för att de inte hinner väcka åtal när utredningarna drar ut på tiden. I ett uppmärksammat fall från 2018 greps rånare på brottsplatsen, men sattes på fri fot när NFC inte hade hunnit göra sina tekniska analyser före det att häktningstiden löpt ut. Då hann i stället de misstänkta rånarna råna fler.
Hela rättsväsendet drabbas.
Kritiken mot NFC har funnits i över tio års tid. Mot slutet av 2022 kom en internrevision som visade på att den interna styrningen på avdelningen har brister i planering, prioriteringar och uppföljning.
Att i detta läge vilja ge Polismyndigheten fler och nya verktyg i brottsbekämpningen är tveksamt, dels som förslag, dels i sin effektivitet. Det akuta behov som finns av att mota den våldsamma brottsligheten har skapat närapå en politisk konsensus om att ge polisen tillgång till radikala verktyg som tummar på rättssäkerhet, tillit och integritet. Det läggs förslag om att man utan brottsmisstanke ska få övervaka, avlyssna och digitalt spionera på människor, att införa visitationszoner och anonyma vittnen, och att sätta upp fler övervakningskameror.
Detta samtidigt som polisen alltså har kända och väsentliga brister i sina centrala delar. Då är det inte nödvändigtvis fler och radikala verktyg som behövs, utan snarare bättre grundförutsättningar att kunna sköta sitt jobb.
”Men den som vill hitta effektiva åtgärder för att motverka och lösa brott, gör klokt i att kolla på interngranskningarna.”Johanna Grönbäck
I en annan intern granskning av myndigheten, också släppt mot slutet av 2022, analyserades polisens förmåga att utreda grova brott, däribland mord. I denna kollar man bland annat på i vilken utsträckning polisen använder sig av sin egenframtagna och ändamålsenliga handbok, Pug, vid utredning av brott. Pug är ett metodstöd sprunget ur decenniers arbete. Men förvånat konstaterar revisionen att metodstödet inte ens omnämns i myndighetens utredningsstrategi, att några polisregioner inte uppfyller de krav Pug ställer och att ”det saknas kompetens och resurser för att fullt ut kunna tillämpa metodstödet”. Totalt konstaterar granskningen fem väsentliga brister. I granskningen av NFC var motsvarande antal tre.
För polisen är det förstås bekvämt att förklara brister i brottsuppklaring med att det saknas verktyg, och för politiken är det förstås handlingskraftigt att föreslå radikala innovationer, men den som vill hitta effektiva åtgärder för att motverka och lösa brott, gör klokt i att kolla på interngranskningarna. Tumma på rättssäkerheten finns det alltid andra som vill göra.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.