Annons

Pontus Westerholm: Planering är mental upprustning

2022 blev inte ett år av framåtblickande utan präglades av högst reella hot och kriser. Det behöver man förbereda sig inför.
Pontus WesterholmSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 13 juli 2023
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
FOI - Totalförsvarets Forskningsinstitut.Foto: Johan Nilsson / TT

I fem år har ett forskningsprojekt pågått på Totalförsvarets forskningsinstitut om civilförsvar. När projektet kom in på sitt sista år skulle lärdomarna kokas ned och exemplifieras i en rad scenarier. Den sista fasen av arbetet inleddes precis när Ryssland invaderade Ukraina. 2022 blev alltså inte ett år av framåtblickande utan präglades av högst reella hot och kriser.

Dagens krönikör

Pontus Westerholm

är vikarierande ledarskribent på Smålandsposten.

Ryskt storkrig i Europa och ett kommande svenskt Nato-medlemskap var avlägset innan invasionen väl skedde. Ryssland har dock ockuperat Krimhalvön sedan 2014, vilket har gett skäl till dels en upprustning av det militära försvaret i Sverige, dels en reflektion över totalförsvarets andra del, det civila försvaret.

Annons

Rapporten med tolv kommande scenarier fick arbetas om utefter en förändrad omvärld. Men i juni släpptes till slut Gråzonslägen i krig och fred, författad av en rad forskare vid FOI. Den går igenom allt från näraliggande händelser som spridningen av falsk och vilseledande information, till ockupation av svenskt territorium och vad det kan innebära och få för reaktioner.

Forskningsprojektet hade fokus på gråzonen, alltså de maktmedel som fientliga aktörer använder sig av för att skada Sverige. Riktade angrepp som sabotage och cyberangrepp kan slå ut viktig infrastruktur. Men även sanktioner eller andra störningar kan få långtgående konsekvenser i Sverige.

Sveriges beroende av omvärlden bidrar till en god ekonomi i fredstid. Men innebär risker om hoten i omvärlden ökar eller realiseras. Följdeffekterna av kriget i Ukraina på bland annat el och gaspriser visar att detta redan har skett. En kris gör att det som vi tror är normalt inte längre fungerar. El och mat kan bli bristvaror. Eller reservdelar till kritisk infrastruktur kan stoppas av sanktioner.

”Att ignorera riskerna nu och ta konsekvenserna när de blir verkliga är naivt.”
Pontus Westerholm

Idealfallet är att material och alternativa lösningar ska finnas tillhanda ändå. Därutöver bör det övas på krissituationer. Få aktörer lär dra slutsatsen att sådant behövs innan det är försent. Lagerhållning av allt som kan tänkas behövas och samhällsomspännande övningar av totalförsvaret är tyvärr inte realistiskt. I kris kommer alltid brister att blottläggas. Det är dock bättre att känna till dessa svagheter innan krisen tvingar dem till ytan.

Sverige kan inte fullt ut göra sig redo för ett scenario som ett krigsutbrott i Norden. Men att se vad som brister först, som delar av cyberförsvaret eller logistiken, gör att man i ett tidigare skede kan se varningssignalerna och sätta in åtgärder innan skadan är för stor.

Fler aktörer borde ta fram krisscenarios och utforma handlingsplaner för vad som ska göras om de realiseras. Att ignorera riskerna nu och ta konsekvenserna när de blir verkliga är naivt. Det är en tidsfråga innan nästa pandemi, handelskrig eller fientliga angrepp drabbar Sverige. Det första steget är att förbereda sig mentalt. Bäst att göra det innan krisen väl kommer.

Annons
Annons
Annons
Annons