unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

PJ Anders Linder: Sluta fnysa åt Hallands floder

Vi ska äta, ni ska laga. Laga ni, äta vi. Vilken av ramsorna man föredrar är en smaksak. Bägge ger god hjälp att komma ihåg namn och ordningsföljd på de fyra stora floderna som möter Västerhavet i Halland: Viskan, Ätran, Nissan, Lagan.
Lite gammaldags innötning av fakta, namn och årtal har ingen dött av.
Lite gammaldags innötning av fakta, namn och årtal har ingen dött av.
Foto: No Byline
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Har man en gång nött in en av dem så sitter den för evigt, och det betyder inte bara att man kan glänsa när det är ”Vem vet mest” på tv utan också att man får ständig tillgång till en bild av geografin. När en god vän berättar skrönor om abborrfiske vid Lagans mynning kan man för sitt inre öga ana Hallandsås vid horisonten. När en annan berättar om paddling på Nissan vet man att hon varken har varit på vildmarksäventyr i Jämtland eller Lappland utan i lugnare, sydsvenska vatten.

Man har en förförståelse. Man kan komma med i ett samtal utan att behöva slå upp eller känna sig vilsen. Man har grepp på rummet. I alla fall det halländska. Har man lärt sig namn och plats på berg, sjöar, städer och floder även i andra landskap och länder är man förstås ännu bättre rustad. Man har överblick och kan förstå referenser och samband.

Ifall någon säger att ”det var varmt som i självaste Timbuktu” vet man att det handlar om en stad i södra kanten av Sahara och att det är fråga om riktig ökenhetta. När radion rapporterar om ett rasande oväder som rör sig i nordvästlig riktning från Bahamas vet man att det är folk i den amerikanska södern som får akta sig härnäst. Kopplingen är sekundsnabb och man är med i matchen meddetsamma.

Ändå har det gått mode i att racka ned på faktakunskaper och att lära sig saker utantill. Att dunka in floder eller formler eller fågelarter beskrivs inte sällan, och sorgligt nog ofta av människor som arbetar med skola och utbildning, som något fruktansvärt förlegat. Varför lägga krut på att sådant när man kan få fram det med några knapptryck på mobilen? I stället bör de unga utveckla kreativitet och analys och kritiskt tänkande och Gud vet vad.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

Som så ofta är löftena om smidiga genvägar sirensång som leder ut människor på villovägar. Visst kan man snabbt googla fram enskildheter som i vilken stad Nissan mynnar eller vad Timbuktu har för medeltemperatur i augusti. Men man kan inte googla fram mönster och relationer eller förmågan att se hur enskildheter samspelar med varandra. Att kompensera för utebliven förkunskap genom att hetsläsa på mobilen när en fråga plötsligt kommer på tapeten är att kasta in jästen efter degen och dömt att misslyckas.

Lika illa är det om man inte får med sig grundläggande kunskap om arterna i flora och fauna eller om litteraturens och religionens stora berättelser. Det är att bli snuvad på gemensamma referenser: ett språk som kan föra människor samman över tid och rum. Att det skulle vara till fördel för kreativitet och kritiskt tänkande är rena absurditeten. Hur ska man kunna vara kreativ om det som man inte vet något om!?

För sådär tio år sedan diskuterades det om en läroplan skulle lämna antiken och den andra gamla historien därhän. Jag skrev några kritiska rader, vilka ledde till ett förundrat mejl från en kille som gick på gymnasiet och skrev ungefär att: Ni oroar er för att vi inte ska få kunskap om antiken, men hälften av mina jämnåriga vet inte om Gustav Vasa levde före eller efter Jesus.

Många av dem klarar sig säkert bra ändå. Men det hindrar inte att de har blivit lämnade i sticket. Alla kan inte kunna allt, men en riktig kunskapsskola tar både kung Gösta och Hallands floder på allvar.