unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Kent Persson: Friheten har fler segrar att vinna

Det kommer behövas en omfattande skattereform för att hantera tidens ekonomiska utmaningar.
När grunden i skattesystemet diskuteras finns det flera viktiga utgångspunkter.
När grunden i skattesystemet diskuteras finns det flera viktiga utgångspunkter.
Foto: Hasse Holmberg
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Behovet av en skattereform är stor. Det svenska skattesystemet är komplicerat, tämligen vildvuxet och skattetrycket är högt. Risken med ett sådant system är att det skapar effekter som man egentligen inte vill ha. Det kan handla om drivkrafter till jobb för den enskilde som avgör om arbetslinjen stärks eller monteras ned över tid. Men också den skattemoraliska frågan ur ett bredare perspektiv berörs, för hur hög skatt ska en stat kunna ta ut innan den blir ur just ett moraliskt perspektiv helt orimlig? Och vad ska skatterna användas till?

Om krönikören

Kent Persson

Samhällspolitisk chef för Heimstaden och partisekreterare för Moderaterna 2012-2015

I grund och botten är det bättre att medborgarna själva har en större ekonomisk frihet och kan bestämma och prioritera själv vad man vill göra med sin ekonomi än att staten styr via höga skatter och kompenserar med skatteavdrag. Var balansen går emellan det statliga ansvaret och enskildes frihet behöver kontinuerligt diskuteras.

Just nu är debatten om en stor skattereform extra aktuell. Dels ingår den som bekant som en punkt i januariavtalet och dels har Klas Eklund skrivit en ESO-rapport om hur en tilltänkt skattereform skulle kunna se ut.

Det finns ett par viktiga utgångspunkter som måste vara med när skatter diskuteras. För det första, vad ska skatterna användas till och vad är det offentligas huvuduppdrag? Är inte det med när en skattereform ska diskuteras blir diskussionen näst intill meningslös. Att ta ut skatter är nödvändigt för att upprätta hålla de offentliga uppdrag som vi gemensamt anser vara just det offentligas uppdrag. Vad det är måste ständigt både diskuteras och våga prövas. Annars riskeras det offentligas uppdrag både öka i omfattning och stiga i kostnader. Den diskussionen måste vara en bärande del av samtalet kring en skattereform.

Den andra utgångspunkten är hur människors och företags drivkrafter påverkas av skattenivåerna. Det är trots allt människors arbete som ligger till grund för hur mycket skatt det offentliga kan ta in. Arbetslinjen återupprättades av Alliansregeringen under åren 2006-2014. Succesivt har den sedan dess återigen försvagats. För ett land med höga välfärdsambitioner är det förödande. Utan en fungerande arbetslinje som skapar incitament för såväl enskilda att söka jobb som för företag att växa kommer det inte finnas tillräckligt med resurser att fördela.

quote
Att få behålla mer än 50% av sin inkomst borde vara alldeles självklar. Med vilken rätt har staten och det offentliga att beskatta innevånarna med mer än 50%? Den rätten finns inte.

Den sista och viktigaste utgångspunkten är människors frihet. Friheten har många segrar kvar att vinna även i ett land som Sverige och då går det inte att bortse ifrån den ekonomiska friheten. En självklar utgångspunkt är att alla ska kunna leva på sin lön. Att kunna försörja sig själv och sin familj är i allra högsta grad en frihetsfråga. I det avseendet beskattas låg- och medelinkomsttagarna alltjämt för högt i Sverige. Men det finns också en moralisk fråga när det gäller hur hög skatten kan vara. Att få behålla mer än 50% av sin inkomst borde vara alldeles självklar. Med vilken rätt har staten och det offentliga att beskatta innevånarna med mer än 50%? Den rätten finns inte. Att en stat anser sig ha rätten till mer av den enskildes inkomster är det ett moraliskt moras som undergräver tilltron till det offentliga.

Så, den givna utgångspunkten i en skattereform måste vara att skattetrycket ska sänkas. På så sätt behöver politiken återigen gå igenom vad det offentligas huvuduppgift ska vara och inte vara. Det offentliga ska inte lösa allt. Det måste finnas ett stort utrymme för såväl individ, familj som samhället i stort att ha friheter att kunna bestämma själva om sin utveckling och sina prioriteringar. Friheten har fler segrar att vinna, låt oss börja med den grundläggande, den ekonomiska friheten.