Annons

Pengar kompenserar inte för en misslyckad politik

Vården har större problem än resursbrister, vilket regionernas överskott under pandemin pekar mot. Regeringen borde gjort mer för att stoppa smittspridningen samt komma till botten med de djupare problem som finns i vården.
Ledare • Publicerad 10 april 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Vården behöver bli mer effektiv, vilket kräver mer än ytterligare resurser.
Vården behöver bli mer effektiv, vilket kräver mer än ytterligare resurser.Foto: Lars-Åke Green

Ofta finns en övertro på pengar som lösningen på alla problem. Det finns många saker som blir bättre av ökade resurser – men till en gräns. Att Sverige, som ett av världens rikaste länder, har så stora problem i vården beror inte bara på finansiering.

Detta visas exempelvis i att regionerna fick ett överskott efter 2020. Västra Götaland hade ett överskott som låg på 3,2 procent. Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, säger till SvD att staten överkompenserade regionerna. (SvD 29/3)

Annons

I tisdags gick regeringen ut med förslag på förlängd ersättning för karensavdrag, sjukförsäkring och ersättning till riskgrupper. Regeringen avsätter 6 miljarder kronor för stöd till regionerna på grund av vård av covid-19 och annan vård som skjuts upp på grund av pandemin. Den sätter också in stöd för testning, smittspårning och vaccination.

”De strukturella problem som finns i vården löser vi inte enbart med mer pengar”
Edel Irén Segersam

Samtidigt finns det kritik mot att till exempel region Stockholm skurit ned på förlossningsvården när de haft ett ekonomiskt överskott. Detta är såklart oacceptabelt – men det är inte så enkelt. De strukturella problem som finns i vården löser vi inte enbart med mer pengar, något Tomas Eriksson (MP), regionråd, även poängterar i intervjun med SvD.

Han poängterar att sjukvårdens problem inte är brist på pengar. I stället är det att kostnaden för vården ökar. Tyvärr ökar inte kostnaderna på grund av ökade resurser till vårdpersonal. Tomas Eriksson berättar att man i stället dragit ned på dessa och ökat byråkratiseringen. Han säger: ”Men sjukhusen har inte för lite resurser, däremot används fel strategier som bara slösar bort en massa pengar. Men vill man ha en offentligt finansierad och driven sjukvård måste den vara effektiv.”

Folkhälsomyndigheten tror fortfarande inte på starkare åtgärder mot pandemin. Regeringens misslyckade politik är problemet under den här pandemin – inte resursbrist. Pengar i sig löser inga strukturella problem och kan inte kompensera för en alldeles försenad och felslagen coronapolitik. När Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm, fick frågor om överskottet under 2020 sade hon till DN: ”Det finns inget självändamål i ett överskott. Men inte heller att göra av med pengar i onödan.”

Här sätter hon fingret på en viktig poäng. Det ser illa ut när regionerna ”sparar” pengar under en pandemi. Samtidigt finns det djupt strukturella problem i vården som vi inte bara kan lösa med pengar. Detta borde regeringen ha tänkt på när den valde att inte stoppa smittspridningen förra våren. Miljarderna till vården kompenserar inte för regeringens misslyckanden.

Edel Irén SegersamSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons