Annons

Pengar är inte allt

Socialdemokraternas senaste skuggbudget innehöll ett löfte om tre miljarder kronor mer till sjukvården än vad regeringen ger. Tanken bakom mersatsningen är att ge sken av att vi minsann tar problemen inom vården på allvar, till skillnad från regeringen.
Ledare • Publicerad 24 november 2008

Väljarna ska helt enkelt kunna lita på att de får en bättre vård med en socialdemokratiskt styrd regering än med den nuvarande.

Problemet är bara att mer pengar inte per automatik leder till bättre vård, eller bättre skola för den delen.

Annons

Det kan göra det, och poängen är inte att resursernas storlek saknar betydelse. Men det är tänkvärt t ex att det läggs betydligt mer pengar på varje elev i Sverige än i Finland men ingen kan för den skull säga att den svenska skolan är bättre.

Detsamma gäller vården. Nyligen jämförde Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen sjukvården i landsting och regioner. I mätningen av kvalitet och effektivitet inom vården utmärker sig Stockholms län. Stockholm har landets näst dyraste vård efter Gotland men hamnar ändå näst sist på kvalitetslistan.

Västra Götaland har bättre samklang mellan utgifter och ett väl utfört arbete. 18:e plats på listan och 19:e plats av 21 vad gäller kostnaden per invånare.

Därmed inte sagt att Västra Götaland skulle börja röra sig uppåt på listan om regionen lade mer pengar på vården. Sjukdomsbilden påverkar förstås kostnaderna. Vissa regioner har mer vårdkrävande patienter än andra. Högt antal stafettläkare pressar också upp utgifterna. Men viktigare är hur väl sjukvårdskomplexet är strukturerat. Hur mycket kostar byråkratin? Hur många patienter tar läkare och sköterskor emot per dag? Går det att effektivisera vården utan att försämra den?

För några år sedan fördes inte denna debatt över huvud taget. Mätningarna från SKL har bara genomförts i tre år, innan dess var det upp till journalister och speciellt intresserade att själva försöka ta reda på landstingens kostnader och att jämföra dem.

Under alliansens styre har det dock växt fram en mätkultur som gynnar patienter och medborgare. Till skillnad från förr får vi skattebetalare reda på vad landstingen gör med våra pengar. Listorna får dessutom alltid stor publicitet, och säg det landsting som vill stoltsera med en sistaplats? Fler index leder helt enkelt till större patientmakt. Det är en positiv utveckling.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons