Stefan Eklund: Papperstidningen lever – även digitalt

Då är det förstås smärtsamt att behöva meddela, som vi gjorde förra veckan, att kostnadsskäl tvingar oss att dra in pappersdistributionen i bland annat vissa delar av Herrljunga kommun och Mark samt i hela Halland. Där har distributionen blivit alltför dyr.

Jag har fått en handfull mejl från besvikna BT-läsare där traditionen att breda ut pappers-BT över frukostbordet är en kär vana sedan många år tillbaka. Och visst förstår jag att man kommer att sakna den vanan.

Men det finns möjlighet även för de prenumeranterna att fortsätta ta del av papperstidningen, men då handlar det om pappers-BT i digital form, det vi kallar eBT. Det är faktiskt precis samma sak, förutom pappersprasslet då.

När vi gjorde samma förändring av distributionen i Holsljunga för ett par år sedan upptäckte jag att eBT var ett okänt fenomen för flertalet läsare. När vi åkte till Holsljunga och bjöd in till möten och visade hur man kunde ta del av pappers-BT på en surfplatta, dator eller i mobil var det faktiskt en nyhet för många att det överhuvudtaget var möjligt.

Idag är 92 procent av de som blev av med sin pappersdistribution i Holsljunga kvar som digitala läsare. Det visar att förändringen är möjlig. Det går att byta gamla vanor mot nya.

Vi ser i stort också att den äldre generationen blir allt mer digital. Många är de äldre som nu hoppar på vårt digitala plus-abonnemang vilket innebär att man har tillgång till eBT, men också till vår nyhetssajt samt den stora livesportsatsning vi gör i höst.

I oktober bjuder vi in till nya möten, först ut är Horred, Vårgårda, Alingsås och Herrljunga. Därefter besöker vi övriga platser. Alla berörda prenumeranter kommer att få en inbjudan till träff i närheten av dem. Där kommer jag och BT:s redaktionschef Carl Lind att vara med tillsammans med övrig BT-personal för att visa hur man hanterar våra digitala kanaler, inte minst eBT. Carl och jag är också intresserade av vad ni som bor på de här orterna tycker om BT:s journalistik. Så välkomna! Tid och plats kommer att meddelas.

Men så har vi de yngre läsarna, de som inte har och heller aldrig kommer att skaffa en papperstidningsprenumeration. Hur går arbetet med att nå dem? Allt bättre är svaret, men här finns mycket mer att göra. Och det är viktigt att vi lyckas, för den framtida demokratins skull, där seriösa medier fortsatt kommer att ha en viktig roll med sin grävande och granskande journalistik.

En alldeles färsk rapport från Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park har undersökt hur ett antal medier, däribland Borås Tidning, har arbetat för att hitta en yngre publik med sin journalistik inför fjolårets val. En svår uppgift och en ödesfråga, det är alla överens om. Och alla medier har strategier för att lyckas.

Rapporten, författad av Emil Östlund vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, visar att det finns tre olika vägval när det gäller att välja strategi för att nå de unga:

1) Vi fortsätter göra det vi gör. Det är tillräckligt bra. Här hittar vi storstadstidningarna DN och SvD samt Sveriges Radio Ekot.

2) Vi gör allt vi kan. Stor ambition och öppenhet för nya satsningar och experiment för att lyckas. Här placerade rapporten bland annat Borås Tidning samt SVT Nyheter.

3) Vi väntar och ser. När unga blir äldre och bildar familj vill de ha en prenumeration. Här finns bland andra Sydsvenskan. Det är en strategi som saknar stöd i all tillgänglig forskning kan väl tilläggas.

Vilken strategi är rätt? Jag tror på nummer 2. Förstås. Men lätt att veta är det inte. Men som sagt, för vår framtids skull måste vi lyckas. Och vi vill väldigt gärna ha med våra äldre läsare på den färden, en färd som av nödvändighet är digital.