Per Schlingmann: På jakt efter ett grönt narrativ
Ibland används ordet narrativ. Exakt hur det begreppet ska tolkas kan diskuteras, men i någon mening kan det sägas bestå av en bild av verkligheten och därtill en önskan om att nå ett mål av något slag.
Per Schlingmann
växte upp i Borås och är före detta partisekreterare för Moderaterna. Jobbar i dag som framtidsspanande föreläsare, författare, rådgivare inom näringslivet och medverkar även i TV 4:s nyhetspanel.
Det kanske tydligaste exemplet i Sverige är begreppet folkhemmet som lanserades 1928 av Per Albin Hansson. Bakom begreppet fanns en stark underton av att Sverige var ett samhälle präglat av ojämlikhet med ambitionen att skapa ett hem för hela folket. Denna strävan låg till grund för en rad välfärdsreformer. Senare kom berättelsen om folkhemmet att följas av det starka samhället.
Tittar vi över Atlanten så utgör den amerikanska drömmen ett narrativ, även om det ofta ifrågasätts. Trump lyckades senare anspela på denna genom make America great again, ett budskap som i och för sig kunde tolkas brett men som handlade om USA som nation åter måste tillbaka till någon form av storhetstid.
Tillbaka till Sverige. De starka och kollektiva berättelserna har inte haft samma ställning som folkhemmet i modern tid. Utan att själv slå mig för bröstet var ändå arbetslinjen som Nya moderaterna etablerade inför valet 2006 ett modernt exempel. Utifrån samhällsproblemet att många med arbetsförmåga hamnade i utanförskap etablerades strävan efter ett samhälle där alla kom till sin rätt. Och Sverigedemokraterna måste sägas ha fått ett mycket starkt genomslag för berättelsen om att invandringen orsakat Sveriges problem och att lösningen handlar om att stoppa den samma.
Det man skulle kunna säga har hänt är att vi idag lever i ett samhälle där olika narrativ lever sida vid sida. Och det är naturligt i ett Sverige med hög polarisering där vi delar allt färre referensramar med varandra.
Ett starkt narrativ behöver ta sin utgångspunkt i breda och verkliga samhällsutmaningar. Så var det med orättvisorna som låg till grund för folkhemmet, så var det med utanförskapet i relation till arbetslinjen och så är det med brottsligheten, otryggheten och arbetslösheten som är problemen i Sverigedemokraternas berättelse om den höga invandringen.
”Beroende på vart vi tror att samhället är på väg så kommer det att styra hur vi beter oss, hur vi investerar, hur vi röstar och hur vi rustar oss själva med kompetens.”Per Schlingmann
I varje tid växer det fram nya utmaningar som kan ligga till grund för berättelser. Eftersom dessa berättelser formar vår världsbild så påverkar de hur vi fattar beslut. Det innebär att narrativ har makt och påverkar samhällsutvecklingen. Beroende på vart vi tror att samhället är på väg så kommer det att styra hur vi beter oss, hur vi investerar, hur vi röstar och hur vi rustar oss själva med kompetens.
Nu växer nya utmaningar växer fram. En sådan som diskuterats flitigt på senare tid är vilken inverkan AI kommer att få på våra samhällen. Här konkurrerar olika narrativ med varandra. En berättelse menar att människan blir onödig, en annan att den är ett verktyg för människan.
En annan utmaning, som funnits länge, men vars allvar blivit alltmer uppenbar är klimatförändringarna. Knappt någon ifrågasätter att vi har ungefär en generation på oss att ställa tillrätta konsekvenserna av sju generationers användning av fossila bränslen.
Här finns utrymme för en stark och bred berättelse i samhället. Den skulle ta sin utgångspunkt i vårt behov av att möta klimatförändringarna och att det innebär att vi står inför en lång innovations- och tillväxtfas när det fossila ska ersättas av det fossilfria, samhället ska bli cirkulärt och vi ska skapa mer energi som gör detta möjligt. Och att vi ska göra på ett sätt som också leder till ekonomisk utveckling som kommer hela samhället till del. I detta tar vi vara på en av Sveriges styrkor – den förmåga till omställning som vi har visat prov gång på gång.
Med en tydligare berättelse om vart vi är och vill vara på väg kommer utvecklingen att påskyndas eftersom den kommer att påverka de beslut vi fattar, vare sig vi är medborgare, politiker eller ägare.
