GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Överväg KD:s kontroversiella förslag

Att använda vårdens dna-register i brottsutredningar är inget som görs lättvindigt, men skulle kunna bidra till att lösa skjutningar i gängmiljö.
Ledare • Publicerad 8 augusti 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Förra veckan besökte KD:s rättspolitiska talesperson Andreas Carlsson Hässleholmen med anledning av tisdagens skjutning. Då diskuterade han dna-register tillsammans med polisen och Boråspolitikern (i bakgrunden) Niklas Arvidsson (KD).
Förra veckan besökte KD:s rättspolitiska talesperson Andreas Carlsson Hässleholmen med anledning av tisdagens skjutning. Då diskuterade han dna-register tillsammans med polisen och Boråspolitikern (i bakgrunden) Niklas Arvidsson (KD).Foto: Jan Pettersson

I den bästa av världar behövs inga fängelser, ingen kameraövervakning och inga poliser. Som utopi är den tilltalande, som verklighetsbeskrivning helt värdelös.

Utan att överdriva brottsligheten överlag – för alla typer av brott har inte ökat – är situationen med gängkriminaliteten akut. Och det handlar inte längre enbart om att personer knutna till olika kriminella nätverk skjuter varandra, även oskyldiga hamnar allt oftare mitt i kulregnet.

Förra tisdagen hedrades Adrianas minne, två år efter att den tolvåriga flickan dödades vid en skjutning i Botkyrka när hon var ute och rastade sin hund. Samma dag som blomstertåget för Adriana skedde, träffades en 13-årig pojke av en rikoschett vid en skjutning på Hässleholmen i Borås. Han och en 23-årig man vårdades efter händelsen på sjukhus för skottskador.

På söndagseftermiddagen fick polisen larm om en skottskadad man i Ockelbo, och senare på kvällen sköts en man ihjäl på en restaurang i Hässelby gård i västra Stockholm.

Adrianas mamma Susanne (i vit skjorta) vid ett blomstertåg till Adrianas minne.Tolvåriga Adriana dödades vid en skjutning vid en bensinmack i Norsborg den 2 augusti 2020.
Adrianas mamma Susanne (i vit skjorta) vid ett blomstertåg till Adrianas minne.Tolvåriga Adriana dödades vid en skjutning vid en bensinmack i Norsborg den 2 augusti 2020.Foto: Robin Bäckman/TT

Mycket är oklart kring de senaste skjutningarna, och det är viktigt att inte dra några förhastade slutsatser. En sak är dock säker: det är inte längre frågan om, utan när, nästa dåd sker.

För trenden går inte åt rätt håll. Efter årets första sju månader ligger antalet dödsskjutningar i nivå med helåret de senaste åren. Själva brotten kan givetvis inte skyllas på den sittande regeringen, men statistiken innebär inte ett godkänt betyg till de de senaste åtta årens rättspolitik.

När nu valrörelsen närmar sig mållinjen finns det därför anledning att studera de två statsministerkandidaternas respektive förslag.

Från Socialdemokraterna är det framför allt mer av samma som är parollen. Regeringen framhåller gärna att den har höjt ett 70-tal straff. Skärpta straff är utan tvekan en del av lösningen, men sammantaget har reformerna inte gett önskat resultat.

När Moderaterna förra veckan presenterade sitt 52-punktsprogram för att förebygga brottslighet ökade dock förhoppningen att en ny regering skulle kunna vända utvecklingen. Som ledarsidan tagit upp skulle exempelvis slopad sekretess mellan polis och socialtjänst kunna förhindra att ungdomar glider in i gängkriminalitet.

”En sak är dock säker: det är inte längre frågan om, utan när, nästa dåd sker.”

Kort därefter kom Kristdemokraterna med ytterligare ett inlägg i debatten. Vid ett besök hos Brokyrkan på Hässleholmen föreslog KD:s rättspolitiska talesperson Andreas Carlsson att polisen ska få tillgång till andra dna-register än sina egna. Hit hör exempelvis vårdens PKU-register.

Det är en idé som kan uppfattas som kontroversiell. Tanken är dock inte att de dna-register och biobanker som avses ska användas slentrianmässigt – utan att de bara ska bli aktuella vid brott som ger minst ett års fängelse samt att ett domstolsbeslut ska krävas för att polisen ska få använda metoden.

För att återknyta till textens inledning: I den bästa av världar skulle inga grova brottslingar behöva sökas i dna-register. Men nu ser verkligheten ut som den gör. Det duger inte i längden att tala om att vända på stenar för att få bukt med kriminaliteten. Verklig förändring kräver andra metoder. Att öppna upp för nya användningsområden för vårdens dna-register är inget som görs i en handvändning. Men en seriös, kommande regering gör åtminstone rätt i att utreda frågan.

Kajsa KettilSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.