Kajsa Kettil: Orbáns försök att härma Erdogan får inte lyckas
Efter att Sverige och Finland lämnade in sin Nato-ansökan för snart ett år sedan har mycket kretsat kring Turkiets motsträvighet att släppa in främst Sverige i försvarsalliansen. Inte för att landet tror att det vore en säkerhetsmässig nackdel att utöka Nato med de nordiska länderna, utan för att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan använder i synnerhet Sverige som en sorts gisslan i hopp om att få så mycket som möjligt av innehållet på sin politiska önskelista, trots att mycket strider mot demokratisk anständighet. Om detta har medier rapporterat flitigt, så även denna ledarsida.
Mindre uppmärksamhet har Ungerns avvaktan fått. Visserligen har premiärministern Viktor Orbán sagt att det ungerska parlamentet kommer att ratificera Sveriges och Finlands ansökningar, men tidpunkten har hela tiden skjutits fram.
Nyligen kom signaler om att ett godkännande är på gång. Samtidigt kommer uppmaningar om att Sverige måste sluta kritisera Ungern när det handlar om bristande rättssäkerhet och andra demokratiska hörnpelare.
Förra veckan blev det känt att en ungersk delegation planerar en Nordenturné som inleds på tisdagen när deltagarna tas emot av den svenska riksdagen. Förutom talman Andreas Norlén deltar även bland andra vice talman Kenneth G Forslund (S), försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) och utrikesutskottets ordförande Aron Emilsson (SD). På agendan står diskussioner om den ungerska ratificeringsprocessen.
På onsdag åker den ungerska delegationen vidare till Finland. Med ”diskussioner om den ungerska ratificeringsprocessen” menas sannolikt krav på att mildra kritiken mot Ungern, i synnerhet i form av repressalier från EU.
Viktor Orbán vet vad han gör. Han har i flera månader hållit låg profil och sneglat mot Ankara i öst för att kunna påverka Bryssel i väst. Och om Erdogan får sina krav uppfyllda, varför skulle inte detsamma kunna gälla Orbán?
”Det sistnämnda låter ju lovande, men uttalandet rymmer också ett förtäckt hot.”
Precis som Turkiet vill Ungern att väst ser mellan fingrarna på landets auktoritära, antidemokratiska utveckling. Målet tycks vara att få tillgång till de miljarder euro som EU-kommissionen har fryst som en konsekvens av dessa övertramp. Metoden? Att dra på sig offerkoftan och beskriva sig som orättvist behandlat av länder som protesterar mot Ungerns brister som rättsstat.
Det framförs inte bara av Orbán själv, utan även av höga politiker som Zsolt Németh, ordförande i det ungerska utrikesutskottet. Han sade nyligen att han vill se en ändrad attityd från Sveriges sida. ”Vi vill se mer respekt. Mot Ungern. Mot det ungerska folket. Mot den ungerska politiken.” (TT 2/3) Samtidigt konstaterar han att Sverige och Finland skulle stärka Nato och att han kommer att rösta ja till ländernas ansökan.
Det sistnämnda låter ju lovande, men uttalandet rymmer också ett förtäckt hot; om inte Sverige slutar kritisera Ungern kan processen dra ut på tiden ytterligare.
Det är ingen vild gissning att situationen diskuteras under ett annat Natorelaterat möte på tisdagen, den mellan generalsekreteraren Jens Stoltenberg och ledarna för de partier som är för ett svenskt Natomedlemskap. Syftet med mötet är att diskutera läget och blicka framåt.
Det är bra, så länge partiledarna är överens om en sak: Det blir inga eftergifter åt Ungern.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.