Annons

Risker när AI tar besluten

Öppen information borde vara regel snarare än undantag i offentlig sektor. Såväl vad det gäller data som beslutsprocesser.
Ledare • Publicerad 21 september 2020 • Uppdaterad 22 september 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Datorsystem som tar myndighetsbeslut behöver hållas under uppsikt.
Datorsystem som tar myndighetsbeslut behöver hållas under uppsikt.Foto: Åserud, Lise

Svenska politiker och myndigheter stoltserar ofta med landets långtgående digitalisering och innovationskraft. Inom vissa områden är det dock inte helt sant. Inom OECD är Sverige nära botten i rankningen av hur mycket offentlig data som är tillgängligt digitalt.

Tidigare i september kom huvudbetänkandet för ”Öppna data-utredningen” som är en del av implementeringen av ett EU-direkt som i viss mån ska tvinga Sverige att komma ikapp andra länder i frågan om öppen myndighetsdata.

Annons

Utredning föreslår att en ny lag om öppna data ska möjliggöra och samtidigt reglera hur digital data från offentlig sektor görs tillgänglig för allmänheten. Digital information ska inte kunna skrivas ut och förenas med extra avgifter till exempel- Ändå har utredarna har dock kritiserats för att lämna ett kryphål där stora mängder filer och annan information som krävs ut genom offentlighetsprincipen ändå kan definieras som analog och därmed enbart lämnas ut som papperskopior.

I en del av den större trenden mot mer digitala informationssystem ska även Myndigheten för digital förvaltning (Digg) undersöka förutsättningarna för kommuner och regioner att delta i den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. Stegen mot ett mer gemensamt system går sakta framåt. I nuläget sker det mest utbyte av grunddata och annan kommunikation. På längre sikt finns det dock stora möjligheter för att utnyttja informationen till att effektivisera offentlig service.

Digitaliseringen handlar dock inte enbart om tillgången till information utan också beslutsfattande. Sedan december förra året har Digg och Lantmäteriet undersökt möjligheterna att använda mer automatiserade beslut i offentlig förvaltning. Resultat var tänkt att presenteras nu i september men sköts i veckan upp till 15 december.

Utvecklingen av automatiska beslut med hjälp av den gemensamma informationen som kommer stå till buds för myndigheterna har många möjligheter, men också stora risker. Om besluten upplevs diskriminerande eller inhumana kan den offentliga sektorn tvingas gå tillbaka vilket betyder att stora mängder skattepengar slösas på system som få vill ha.

Utvecklingen kräver teknisk kunskap i både förvaltningen och bland dess privata och offentliga granskare. Att tekniken blir såpass komplicerad att få personer kan förstå den är en risk som ständigt behövs hållas i åtanke när offentlig sektor moderniseras.

Granskning av beslut och ansvarsutkrävande är en grundplåt Sveriges demokrati. Även om man kallar det artificiell intelligens är det alltid människor som står bakom tekniken.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons