Annons

Pontus Westerholm: Om kriget kommer är hamnen livlinan

Ett hot mot Göteborgs hamn skulle vara förödande för den svenska ekonomin. Vid en upprustning av försvaret är det viktigt att västkusten prioriteras.
Pontus WesterholmSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 9 juli 2020
Pontus Westerholm
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Göteborg är en omistlig hamn för importen av allt från mat till drivmedel.
Göteborg är en omistlig hamn för importen av allt från mat till drivmedel.Foto: ADAM IHSE

Med försvarsbesluten runt millenniumskiftet gick Sverige från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Sveriges gränser skulle försvaras med en bråkdel av den forna försvarsförmågan.

Det som fanns kvar efter att 90 procent av försvaret lagts ned koncentrerades till några få orter. Det som fanns kvar av det maritima försvaret koncentrerades till Östersjön för att kunna möta ryska aktivitet där om så krävdes. Västkusten lämnades mer eller mindre öppen.

Annons

Försvarsberedningens slutsats var att försvarsförmågan behövdes stärkas på alla fronter. En viktig del var att stärka närvaron på västkusten och förmågan att skydda hamnarna. Bland annat föreslogs att man etablerar ett nytt regemente i Göteborg och upprättar kvalificerade amfibieförband på västkusten.

Även om Socialdemokraterna formellt ställt sig bakom beredningens förslag är regeringen inte villiga att tillsätta pengarna som behövs. I höst beslutas försvarets budget för perioden 2021-2025 men förhandlingarna i riksdagen strandade i början av juni. Större satsningar på för svaret ser därmed ut att få vänta om regeringen får sin vilja igenom.

Nära en tredjedel av Sveriges export och import går via Göteborgs hamn. I nuläget skulle Sverige ha svårt att säkra farleden ut från hamnen om hotnivån höjdes. Det skulle krävas kraftigt förstärkta marina stridskrafter i närområdet för att kunna trygga hamnen i händelse av krig eller annat hot.

I regeringens kraftigt bantade förslag till höstens försvarsbeslut koncentreras satsningarna till Kristinehamn och Östersund. Fokuset ligger på att stärka infanteriet och en återupprättad artilleriutbildning i Kristinehamn. Avsikten är att säkra landvägen till Trondheims hamn i Norge där Natostyrkor redan finns stationerade.

Det är inte en orimlig prioritering men det är långt ifrån tillräckligt. Redan vid en relativ låg hotnivå mot Sveriges egna hamnar skulle handeln och införseln av bränsle stanna av. Näringslivet och befolkningen i Borås och Sjuhärad skulle inom ett fåtal dagar skäras av från omvärlden.

Försvaret av Västsverige behöver värderas högre i de kommande försvarsbesluten och framför allt skyddet av Göteborgs hamn. På sikt är dock inte ens en ny brigad och amfibieregemente tillräckligt.

För att säkra förmågan att säkra vattenvägen västerut kommer ytterligare försvarskrafter behövas. Både fartyg för min- och ubåtsjakt men också ett avancerat luftvärnsskydd av hamnen.

Sverige behöver ett kvalificerat försvar av sin kust för att klara av att möta militära hot. Socialdemokraterna försöker spara in och fokusera på mer uppmärksammade frågor som värnplikten. Men det räcker inte.

Försvaret av Sverige börjar inte i skogen utan ute till sjöss. Första försvarslinjen vid ett anfall är flygvapnet och marinen. Därefter kustförsvaret. Även om det behövs satsas på alla fronter ska man inte glömma vart Sverige är som sårbarast. Vid ett hot behövs hamnen som livlina mer än någonsin.

Annons
Annons
Annons
Annons