Pontus Westerholm: Nystart av Almedalen är nödvändig
Offentliga tal och fysiska möten har en politisk kraft som nätet aldrig kan mäta sig med. Almedalsveckan skulle egentligen äga rum den här veckan men fick av smittskyddsskäl ställas in. Frånvaron har public service och andra ersätta med politikerintervjuer och webbseminarium. Men det kan knappast ersätta veckan i Visby.
Politik är en högst mänsklig bransch. Utan fysiska möten och de retoriska kraftmätningarna som partiledartalen innebär har politiken förlorat en avgörande ingrediens som gör det hela levande. Almedalen har därutöver haft som mål att göra politiken mer tillgänglig för folk i gemen.
Veckan i Visby har dock blivit dyrt för dem som själva betalar för resa och logi. Partiaktiva, offentliganställda och folk inom mediebranschen har börjat utgöra en stor del av veckans deltagare. Förra året nobbade statsminister Stefan Löfven (S) Almedalen för att resa runt och tala på andra orter. Att träffa ”vanligt folk” var det uttalade syftet. Det är något som fler politiker kanske borde ta efter. Men Visby borde ändå ha sin givna plats i kalendern.
Att som Löfven avfärdandet veckan som ofolklig är dock att medvetet skjuta bredvid mål för att vinna politiska poänger. Socialdemokraterna var fortfarande högst närvarande. Partierna och andra med politisk anknytning vinner mycket på att delta.
Almedalen är ingen folkfest. Den kanske är beklagansvärt men veckan fyller ändå en funktion inom svensk politik. Den är fylld av evenemang som får människor från runt om i landet att mötas och diskutera det politiska läget och vad som behöver göras.
Det kan verka fånigt att säga att mingel och seminarier är viktiga för demokratin men till viss mån är de det. Nog att alldeles för mycket skattepengar går åt i onödan. Men det är inte skäl nog att avfärda det hela.
”Politik är en högst mänsklig bransch. Utan fysiska möten och de retoriska kraftmätningarna som partiledartalen innebär har politiken förlorat en avgörande ingrediens som gör det hela levande.”
Tidskriften Resumé rapporterade i början av juni hur flera riksdagspartier vill tidigarelägga Almedalsveckan och korta ned det till fyra dagar från dagens åtta. Istället för en dag var är det tänkt att varje parti får dela dag med någon annan.
Den långa veckan behöver stramas åt. Fler partier har inneburit fler dagar och veckan har förlorat mycket av den dragningskraft den tidigare besatt.
Partiorganisationerna på Gotland är dock de som bestämmer över formatet. De vägrar ändra något de kommande åren. Med vikande turistintäkter det här året kan jag förstå oron över att förlora viktiga evenemangsdagar.
Men om politikerveckan ska återvitaliseras kan nog inte formatet vara detsamma. Fysiska möten har en given plats i politiken. Förhoppningsvis kommer Almedalen tillbaka i nygammalt format – kortare och mer intensiv än på läge.
