GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Nyhetsrapporteringen förstärker vi-mot-dem-tänket

Medierna har makt, oavsett om de vill det eller inte.
Jesper Strömbäck
Gästkrönika • Publicerad 20 december 2021
Jesper Strömbäck
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
I onsdags sköts en man utomhus i Malmö, vilket precis som andra skjutningar uppmärksammades i media. Ett alltför stort fokus på den typen av brottslighet riskerar att förstärka motsättningar mellan människor, anser BT:s krönikör Jesper Strömbäck.
I onsdags sköts en man utomhus i Malmö, vilket precis som andra skjutningar uppmärksammades i media. Ett alltför stort fokus på den typen av brottslighet riskerar att förstärka motsättningar mellan människor, anser BT:s krönikör Jesper Strömbäck.Foto: Johan Nilsson/TT

Denna makt handlar bland annat om att de påverkar vilka frågor människor anser är viktiga och hur människor uppfattar verkligheten.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

De gångna månadernas nyhetsrapportering om brottslighet kan tas som exempel. Den har i allt väsentligt fokuserat på gängkriminalitet och skjutningar. Samtidigt har andra former av (vålds)brottslighet fått begränsat med utrymme – trots att den drabbar fler. Under 2020 föll exempelvis 124 människor offer för dödligt våld, men i mindre än 40 procent av fallen användes skjutvapen. Majoriteten av det dödliga våldet handlade inte om skjutningar, men ändå är det skjutningarna som får mest medial uppmärksamhet.

Samma år var offer och förövare närstående genom en parrelation i 17 fall av dödligt våld. Under 2020 anmäldes även drygt 29 000 misshandelsbrott mot kvinnor och knappt 25 000 misshandelsbrott mot barn, liksom drygt 9000 våldtäkter. Går man bortom brott mot enskilda visar statistik att ekobrott kostar samhället över 100 miljarder per år. Då ska man komma ihåg att det finns mörkertal för i princip samtliga typer av brott utom just brott med dödlig utgång.

”Dåliga nyheter har alltid varit goda nyheter, men den tendensen har förstärkts.”
Jesper Strömbäck

Man kan därför fråga sig varför medierna ägnar så mycket uppmärksamhet åt gängkriminalitet och skjutningar jämfört med andra typer av brott (eller helt andra frågor). En viktig del av svaret handlar om mediernas nyhetsvärderingar. I en situation där de tvingas kämpa allt hårdare om människors uppmärksamhet blir det alltmer frestande att fokusera på nyheter som är dramatiska eller går att dramatisera, och som handlar om konflikter, problem och negativa företeelser. Dåliga nyheter har alltid varit goda nyheter, men den tendensen har förstärkts.

Dessutom är nyheter om gängvåld och skjutningar tacksamma eftersom de så lätt kan framställas som en stereotypiserad konflikt mellan de goda (vi) och de onda (de gängkriminella). Denna uppdelning förstärks av att de gängkriminella ofta har någon form av rötter utomlands, och att de ofta kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden och bor i socialt utsatta områden. Detta skiljer dem från de flesta av dem som såväl medierna som de politiska partierna vänder sig till.

En jämförelse kan göras med exempelvis män som misshandlar eller begår sexuella övergrepp på kvinnor eller barn: De finns i alla samhällsgrupper och deras skuld syns inte utanpå. De kan finnas bland våra grannar eller kollegor, ja till och med bland våra vänner. Det är obehagligare att påminnas om, och röststarka grupper riskerar att protestera om medierna dramatiserar på ett sätt som får män att känna sig kollektivt utpekade.

Därför fokuserar också partierna – särskilt till höger – mycket mer på gängkriminalitet och skjutningar än andra typer av brott. Då kan de stå där och ropa om hårdare straff och hemliga tvångsmedel, trygga i förvissningen att de som lyssnar får magkänslan att de som drabbas är dom. Inte vi. Och ju mer partierna fokuserar på dessa frågor, desto större är sannolikheten att medierna gör det. Genom detta gynnar medierna de partier som hårdast driver frågan om hårdare tag mot gängkriminaliteten. Oavsett om de vill det eller inte.

Därmed inte sagt att gängbrottslighet och skjutningar inte är ett stort problem. Det är det. Men det är också många andra former av brottslighet och problem som medierna inte rapporterar (så mycket) om – och som vi därför uppfattar som mindre viktiga.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.