Anela Murguz: Nu borde Marks kommun fokusera på sitt kärnuppdrag
Under hösten har BT i flera artiklar rapporterat om den kritik som finns mot barn- och ungdomsförvaltningen i Marks kommun. Rektorer som slutar, svidande medarbetarenkäter och fackförbund som saknar förtroende för den högsta ledningen. Konflikten kulminerade på onsdagen när BT kunde erfara att förvaltningschefen Mari Sandell Molander lämnar sin tjänst.
Kort dessförinnan kunde BT (10/1) avslöja att turbulensen kostat kommunen omkring 1,4 miljoner kronor. Med tanke på vilken uppförsbacke man står inför är det felspenderade pengar.
För fjärde året i rad pekar betygen för Marks sjätteklassare nedåt. I samtliga kärnämnen (matematik, svenska och engelska) ligger Marks kommun en bit under rikssnittet när det gäller andelen elever med betyget E. Störst är tappet mellan åren 2022 och 2021. År 2021 hade 84 procent av eleverna i årskurs sex minst betyget E i matematik. Förra året var siffran nere på 78,5 procent, vilket BT rapporterade om tidigare i veckan.
Även i ämnet svenska är nedgången dramatisk under denna period. Då gick andelen sjätteklassare med godkända betyg från 87 procent till 82,8 procent.
Det är här som kommunens prioritering borde ligga framöver.
I november ifjol uttryckte kommunalrådet Ulf Dahlberg en oro över att situationen på förvaltningen skulle påverka grunduppdraget, det vill säga undervisningen. Även om det är negativa trenden för sjätteklassarnas betyg sträcker sig över en längre period än vad turbulensen på barn- och ungdomsförvaltningen gör tyder mycket på att det redan har haft en negativ inverkan.
Alla de skattemedel som gått åt att hantera konflikten, för att inte säga all den mentala kraft som den typen av händelser tar, hade kunnat göra större nytta i kärnverksamheten.
I sammanhanget underlättar inte de nya sparkraven för i år, där skolan i Mark ska spara hela 27 miljoner kronor i år (BT 5/1). Med tanke på det ansträngande ekonomiska läget som hela landet befinner sig i lär Mark inte vara den enda kommun i landet, eller ens i Sjuhärad, som kommer behöva göra sådana besparingar.
Däremot är det anmärkningsvärt att förvaltningen fram till åtminstone nyligen ville utöka administrationen. Bland annat genom att tillsätta minst en tjänst och ett antal inhyrda konsulter. Det är minst sagt en märklig prioritering i en tid då allt fler sjätteklassare i Mark inte klarar viktiga skolämnen. Hur det blir med det med tanke på onsdagens händelser återstår att se. Förhoppningsvis kan ett omtag på barn- och ungdomsförvaltningen leda till att dessa skattepengar används på ett klokare sätt.
Målet framöver måste vara att bättre rusta sjätteklassarna inför högstadiet – inte fortsätta på den inslagna vägen som inte har visat sig leda någonstans.
