Jesper Strömbäck: Nej, integrationen är inget fiasko
Propagandister vet och psykologisk forskning visar att människor uppfattar påståenden som de hör upprepade gånger som mer trovärdiga och sanna. Det är ett problem varje gång debatten ger en missvisande bild av verkligheten.
Jesper Strömbäck
är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Låt mig ta integrationen i Sverige som exempel. Där har politiker och debattörer från olika håll – och framför allt från höger – under flera år hävdat att ”integrationen har misslyckats”. Det upplevs av många numera som en sanning, som sällan ifrågasätts vare sig i den offentliga debatten eller av medierna. Men stämmer det?
Svaret på den frågan beror givetvis på vad man menar med ”misslyckats”, vilket de som hävdar att integrationen har misslyckats sällan eller aldrig förklarar. Det är i sig ett problem: utan tydliga måttstockar förlorar språket substans. Det är också ett skäl till att det finns anledning att vara skeptisk, särskilt när det framförs av aktörer som är fientligt inställda till invandring och som söker argument för varför invandringen bör minska.
När någon väl ska förklara på vilket sätt ”integrationen har misslyckats” brukar det dock ofta hänvisas till den bristfälliga integrationen på arbetsmarknaden. Ett av de argument som brukar återkomma är att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikesfödda är högre i Sverige än i flertalet andra EU-länder. Det är dock något av ett skenargument, eftersom det bortser från att en viktig förklaring är att sysselsättningsgraden bland inrikes födda – inte minst kvinnor – är högre i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Om man ser till den absoluta sysselsättningsgraden bland utrikes födda är den högre än genomsnittet i EU.
Vad som också bortses från är att de allra flesta utrikes födda mellan 20 och 64 år – drygt 70 procent – har sysselsättning. Det vore självklart önskvärt att andelen var ännu högre, men faktum är att de allra flesta utrikes födda i Sverige arbetar, betalar skatt och bidrar till både de företag och organisationer de arbetar för och till samhället i stort.
”Det upplevs av många numera som en sanning, som sällan ifrågasätts vare sig i den offentliga debatten eller av medierna. Men stämmer det?”Jesper Strömbäck
Ett annat återkommande argument är att det i genomsnitt tar åtta år innan hälften av de som kommit som flyktingar förvärvsarbetar. Så har det också varit, men faktum är att utvecklingen under flera år har gått åt rätt håll. Bland de som kom som flyktingar 2017 hade exempelvis över hälften sysselsättning efter fyra år.
Därmed inte sagt att det saknas problem vad gäller integrationen, och en bättre fungerande och snabbare integration skulle vara en vinst för alla. Det gäller inte minst för de som – oavsett skäl – har invandrat till Sverige. Men att det finns brister är inte detsamma som ett misslyckande. Påståendet att ”integrationen har misslyckats” förminskar också de alla de utrikesfödda som arbetar, betalar skatt och bidrar till samhället.
Påståenden om att ”integrationen har misslyckats” är därför kraftigt överdrivna och missvisande, oavsett hur ofta de upprepas. Detta borde även journalistiken ta hänsyn till och inte okritiskt acceptera påståenden som saknar nyanser eller evidens.
