När ska skoltrenden vända?
Andelen som inte klarar behörighetskraven ökar från 11,8 procent till 12,3 procent. Stegringen kanske inte förefaller särskilt alarmerande. Det finns dessutom andra siffror som målar upp en annan, ljusare, bild.
Som att det genomsnittliga meritvärdet var högre 2011 än året innan och att en större andel elever uppnådde behörighet i nästan alla ämnen. Problemet är matematiken där andelen godkända minskade med 0,7 procentenheter.
Dessutom kanske man får räkna med en negativ förändring med tanke på att eleverna måste vara godkända i betydligt fler ämnen för att nå behörighet. Men hur ska samhället hantera de drygt tio procent som på ett tidigt stadium slås ut? Och vad ska man göra åt det faktum att behörighetsgraden i många segregerade områden är fyra av tio, till och med tre av tio?
Detta är knäckfrågor inte bara för skola och kommun utan för hela samhällsutvecklingen. För det offentliga Sverige kan väl inte helt överge ambitionen att behörighetssnittet ska vandra uppåt 100 procent.
Tyvärr får man det intrycket. Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser, Salsa, är ett verktyg som underlättar byråkraternas möjlighet att se verkligheten.
Skolornas förväntade behörighetsnivå beräknas utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, om en eller två föräldrar är födda utomlands alternativt om eleven själv är nyanländ och är pojke eller flicka.
Självfallet spelar dessa faktorer in, men verktyget är samtidigt ett uttryck för en väldigt defensiv hållning. Skolverket har sagt att man ska lämna Salsa.
Det är bra. Myndigheternas uppgift är inte att utse förlorarområden, utan att försöka lyfta skolorna till en högre nivå. Det saknas inte exempel på segregerade skolor som vänt motgång till framgång.
Det är bra om det införs mer lärarledd undervisning. Det är också av godo att Skolinspektionen får vassare verktyg att stänga ned alternativt förvalta problemskolor. Utbildningsminister Jan Björklund har genomfört många åtgärder för att vända den nedåtgående trenden.
Men frågan återstår: Fungerar reformerna i praktiken? Eller kommer en tiondel av årskullarna även i framtiden att hamna efter i skolan alternativt hamna utanför arbetsmarknaden med små möjligheter att få fotfäste.
Ledarredaktionen
