Anela Murguz: Värna om influencerbarnens integritet
I Sverige är barnarbete förbjudet även om det givetvis förekommer undantag. Dessa undantag sker dock i regel under ordnade former där barnen garanteras ersättning för sitt arbete. På senare år har dock en ny slags ekonomi växt fram där man kan håva in pengar genom sina sociala kanaler och där barn är ett framgångsrikt koncept. Det har således uppstått ett kryphål i lagstiftningen som måste täppas till snabbt.
Hur små barn påverkas av att ständigt exponeras i sina föräldrars sociala medier, inför en miljonpublik dessutom, vet vi ännu inte vidden av. Jacob Liebermann, pappa till ett känt influencerbarn, har i flera medier talat öppet om sin oro över hur hans son påverkas av kändisskapet. I en krönika i Resumé (19/2) skriver han att det i princip är omöjligt för honom att ta en promenad med sonen utan att det ska petas, kommenteras och fotograferas.
”Barnen hinner inte ens kippa efter det första andetaget innan de exponerats för tusentals främlingar i ett av livets mest intima situationer, vilket påtalar behovet av en skyddande lagstiftning.”
Frankrike har nyligen stiftat igenom en uppmärksammad lag som reglerar villkoren för influencerbarn. Bland annat måste föräldrar ansöka om ett tillstånd hos myndigheterna för att få exponera sina barn i sociala medier. Man får inte heller ägna mer än tio timmar i veckan åt exempelvis videoinspelningar och en del av intäkterna måste gå till bankkonton som är kopplade till barnet. Den som bryter mot dessa bestämmelser riskerar upp till fem års fängelse.
På så sätt skyddar lagen dessa barn både ekonomiskt och ur integritetssynpunkter. Ett skydd som svenska influencerbarn i dagsläget saknar. Ni som läser detta kan ju själva fundera på om ni skulle vilja att det finns videor på er redan från det ögonblick ni kom till världen. Flera kända influencers har till exempel publicerat sina inspelade förlossningar inför en storpublik på Youtube. Barnen hinner inte ens kippa efter det första andetaget innan de exponerats för tusentals främlingar i ett av livets mest intima situationer, vilket påtalar behovet av en skyddande lagstiftning.
Under mellandagarna ifjol hade Expressen en längre artikel om varför influencerbarn är ett lyckat koncept på sociala medier. Medieforskaren Helena Sandberg sa då att människor gärna söker identifikation, inte minst när det gäller föräldraskap, och på så sätt tillfredsställer vissa djupt liggande behov (27/12 2020). Dessutom är det inte nytt att videoklipp på barn, precis som på exempelvis husdjur, är oerhört lockande. Vi trycker hellre på gilla-knappen då än vid inlägg som helt uppenbart ser sponsrade ut.
För några veckor sedan skrev jag att influenceryrket måste tas på allvar. Det förutsätter inte bara granskningar av denna bransch, utan också att uppenbara kryphål i lagen åtgärdas. Mest av allt hade en sådan lag utgjort ett skydd mot de barn som redan vid födseln agerar reklampelare åt sina föräldrar.
