Anela Murguz: Trender och ideal går, men ingreppen består
Under rubriken ”Även kvinnor behöver ta ansvar för sina val” skrev jag förra året (19/7 2018) om skönhetsideal som driver framförallt unga kvinnor till oseriösa aktörer inom skönhetsbehandling. Resultatet blir inte sällan förstörda läppar, ärrbildningar och såväl fysiska som psykiska men som i värsta fall kan vara livet ut. Man tar helt enkelt risker som man inte hade gjort om det hade handlat om hälsofrämjande ingrepp.
Att det finns en svartmarknad inom skönhetsbranschen är ingen slump. Det är en konsekvens av att branschen mer eller mindre är oreglerad. Det krävs i nuläget varken licens eller medicinsk utbildning för att få utföra estetiska behandlingar, vilket resulterat i att en mängd oseriösa aktörer etablerat sig på marknaden.
Att dessa aktörer överhuvudtaget lyckats komma in på marknaden beror på att de tenderar att vara betydligt billigare än professionella inom branschen. För den som är ung, som studerar eller inte har ett särskilt välbetalt jobb är det därför ett lockande alternativ.
Skönhetsbehandlingar är dock inte som konsumtion av varor där det är betydligt enklare att reklamera om kunden blir missnöjd. Ingreppen är bestående och den enskilde har därför ett eget ansvar för att inte utsätta sig själv för onödiga risker, men det är politikens uppgift att stänga ute oseriösa aktörer från marknaden.
Det är därför bra att regeringen kommer med ett nytt lagförslag som hade satt punkt för den laglöshet som råder inom skönhetsbranschen. Vid årsskiftet 2020/2021 väntas kraven för estetiska behandlingar skärpas i syfte att hålla oseriösa aktörer borta från marknaden.
Om lagförslaget går igenom kommer enbart utbildade läkare, tandläkare och sjuksköterskor att få utföra injektionsbehandlingar, som till exempel läppfyllning. Större estetiska operationer, som fettsugning och bröstimplantat, måste då göras av specialistläkare. Dessutom kommer det vara tvingande för den som utför behandlingen att teckna ett försäkringsavtal som gör det möjligt för patienten att få ersättning om något skulle gå fel.
Förslagen skulle innebära en enorm trygghet för den patientgrupp som i nuläget mer eller mindre står skyddslösa om någonting skulle gå fel vid en skönhetsbehandling. Regeringens förhoppning om att den oseriösa marknaden försvinner kan mycket väl infrias i och med den skärpta lagändringen, och är långt bättre än den brist på ordning och reda som i dag gäller.
Visst finns det män som också utför estetiska behandlingar, men merparten är trots allt kvinnor, och kanske är det just därför som marknaden fått stå oreglerad under så pass lång tid.
Det finns skönhetsideal som är mer påtagliga för kvinnor än män och som varit det i alla tider. Från den hårt åtsittande korsetten till dagens skönhetsbehandlingar. En vanlig feministisk analys brukar lyda att normer och ideal är skapta av och för män. Kvinnor som lyder dessa gör det således för att behaga män.
Men analysen är ett omyndigförklarande av de kvinnor som väljer att korrigera sitt yttre. På senare tid, och i synnerhet bland yngre kvinnor skulle jag vilja påstå, handlar det snarare om att behaga sig själv. Det är därför rätt ointressant att diskutera och moralisera över ingreppen i sig. Vad som däremot är värt att reflektera över är att även kvinnors ideal om sig själva är föränderliga.
Nyligen fick världskändisen Khloe Kardashian stänga ned sitt kommentarsfält på sociala medier efter att ha lagt upp en bild på sig själv, då det var så pass många som reagerade över att hon förändrats utseendemässigt till följd av en rad estetiska ingrepp. Trender, normer och ideal förändras över tid. De ingrepp kvinnor är beredda att genomgå för att passa in i dessa mallar är dessvärre inte lika föränderliga när de väl är gjorda.
