Anela Murguz: Norrby behöver varken designgungor eller graffitiväggar

När jag tar cykeln till jobbet varje morgon behöver jag inte bara oroa mig för en utan hela två politiska hjärtattacker. Först på grund av graffitiväggen. Numera måste jag också passera den nya gungställningen på Norrby vars kostnad landar på 300 000 kronor - en nota som skattebetalarna får ta.
Anela MurguzSkicka e-post
Publicerad 3 juli 2018
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Stadsträdgårdsmästaren Anton Spets säger till BT att gungställningen, som också ska vara någon slags installation, är precis vad utsatta områden som Norrby behöver. Nej, nej och åter nej, dyra gungor är inte vad Norrby behöver! Vad Norrby behöver är fräschare inne- och utemiljöer, bättre skolor, fler poliser och nolltolerans mot kriminalitet.

Visst, man kan tycka att 300 000 kronor är en liten summa i förhållande till Borås stads totala budget. Men det innebär de facto 300 000 kronor mindre till kassan som i stället hade kunnat göra nytta för våra skolor och äldreboenden. Skattebetalarnas pengar ska alltid behandlas varsamt och med respekt för de hårt arbetande boråsare som varje dag bidrar till det gemensamma.

300 000 kronor får skattebetalarna betala för två gungor. Pengar som hade kunnat gå till bättre satsningar.
300 000 kronor får skattebetalarna betala för två gungor. Pengar som hade kunnat gå till bättre satsningar.Foto: Petter Trens

Det är inte hållbart att spendera hundratals kronor på en enda gungställning med hänvisning till att de ”passar bättre in” bland höghusen. Jag vågar påstå att Norrbys barn inte ägnar en enda tanke åt huruvida gungorna de gungar i är minimalistiska och stilrena. Det räcker med att lekplatsen är underhållande, dyrare än så behöver det inte bli.

Sedan har vi den lagliga graffitiväggen på Magasinsgatan i Borås som invigdes i september i fjol. I maj samma år polisanmäldes fem fall av klotter. I år var motsvarande siffra 33, vilket BT rapporterade om förra veckan. Men redan tidigare i våras larmade sanerare att klottret i Borås hade ökat till följd av den lagliga graffitiväggen. 2017 hade antalet anmälda klottersaneringar ökat med 80 procent jämfört med året innan. Och i takt med att klottret ökar stiger också kostnaderna för saneringen.

Antalet anmälda klotter har ökat med 80 procent på ett år, vilket märks med blotta ögat när man tar en promenad i stan.
Antalet anmälda klotter har ökat med 80 procent på ett år, vilket märks med blotta ögat när man tar en promenad i stan.Foto: Jan Pettersson
Bidrar graffitiväggar till trevligare miljöer? Tveksamt.
Bidrar graffitiväggar till trevligare miljöer? Tveksamt.Foto: Niclas Liljenby

Det kan därför vara på sin plats att påminna om New York som så framgångsrikt fått ner brottsligheten på 1990-talet. Detta mycket tack vare en starkare samordning av polisens arbete. Bland annat införde man nolltolerans mot små brott som till exempel graffiti som faller under ramen för skadegörelse.

Offentlig utsmyckning i sig behöver inte vara ett problem. Ibland lönar det sig att det kostar. Ett lovande exempel är upprustningen av gångtunneln vid Fjärdingskolan på Hässleholmen. Förhoppningsvis resulterar projektet inte enbart i att tunneln ser trevligare ut, utan bidrar också till att öka känslan av trygghet för de som passerar den dagligen.

Den överdrivet dyra gungställningen och graffitiväggen som föder ännu mer klotter fyller dessvärre inte någon sådan funktion. Båda projekten är ännu ett exempel på slösade skattepengar som i stället hade kunnat gå till välfärdens grundfunktioner. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket, som socialdemokraten Gustav Möller (1884-1970) brukade säga - något som kanske Borås beslutsfattare behöver påminnas om.