Anela Murguz: Gängkriminaliteten måste motverkas på bred front
Först kom den som en roman. Sedan som långfilm. Och nu som Netflix-serie. Att göra nya vinklar på Jens Lapidus bästsäljande roman med namnet ”Snabba Cash” har uppenbarligen inte varit svårt. I Netflix-serien får vi följa Leya som är verksam inom techbranschen och som i sin strävan mot toppen nästlar sig in i gängkriminalitet. Men det kriminella livet är inte bara guldkedjor och klockor. Tvärtom skildras gängkriminalitetens avgrunder på ett mycket trovärdigt sätt. För bortom makten, lojaliteten och de snabba pengarna finns också ångesten, sömnsvårigheterna och missbruken.
Under det gångna året har populärkulturens glorifiering av kriminalitet diskuterats flitigt. Inte minst med anledning av att en känd rappare, som nyligen åtalats för ett grovt brott kopplat till ett kriminellt nätverk i Stockholm, tilldelats ett musikpris och nu även är nominerad till ytterligare ett pris. Även om den debatten ibland påminner om den banala videovåldsdebatten på 80-talet bör man inte underskatta förebilders indirekta inverkan på ungdomar. I en värld där föräldrar, skola och civilsamhälle till stora delar är frånvarande är det inte omöjligt att de äldre ungdomarna på gatan, eller till och med de stora förebilderna uppe i Stockholm, får stor betydelse i stället.
”Nog kan man konstatera att detta sätter punkt för Borås historia av flumprojekt utan resultat.”Anela Murguz
Men Snabba Cash har lyckats med konststycket att skildra gängkriminalitetens avgrunder utan att för den delen förminska karaktärerna. Här är de också människor. Människor som inte vill annat än att lämna den kriminella banan. Vid sidan om detta pågår verkligheten för fullt. Allt för många, unga liv har redan släckts och att bryta det kriminella livsmönstret är mycket svårt. Den grovt organiserade brottsligheten måste därför ses som ett av våra mest akuta samhällsproblem.
I fjol valde Borås politiker att tillsätta en styrgrupp med uppgiften att ta itu med de kriminella nätverken. Detta efter en höst med flera våldsamma uppgörelser som i november slutade med att en ung man sköts till döds utanför högskolan. I måndags rapporterade BT (12/4) om nya förslag som styrgruppen tagit fram. Bland annat ska ett team bestående av socionom, polis, fritidsledare och studie- och yrkesvägledare inrättas i utsatta områden för att arbeta mot kriminella ungdomar. Sedan tidigare har man även beslutat om att inrätta fler övervakningskameror.
Nog kan man konstatera att detta sätter punkt för Borås historia av flumprojekt utan resultat. I stället riktar man sociala insatser dit där de behövs samtidigt som man underlättar polisens arbete. Alltså arbetar man både proaktivt och reaktivt. Man får därför säga att Borås arbete är ambitiöst och det borde inspirera till ett nationellt grepp om frågan. För det spelar inga roll hur många kommunala insatser som görs om den som väl tagit steget att begå ett grovt våldsdåd ändå riskerar att vara ute i samhället om några år.
