Anela Murguz: Aktivism bör vara mer än bara posering
Riskerar sociala medier att förlama aktivism? Frågan är angelägen inte minst med tanke på detta händelserika år. På mina egna sociala medier-flöden märker jag av att allt fler personer, även de som inte är särskilt politiskt engagerade, delar vidare uppmaningar om den ena politiskt laddade händelsen efter den andra.
Om det tidigare har varit trendigt att lägga upp en så kallad story på en god maträtt har maträtten nu blivit ersatt av en form av passiv aktivism. Den går inte ut på att ta politisk ställning, utan på att sprida medvetenhet. Genom snygga layouter och mycket tankekraft bakom ett inlägg kan kunskap om Kinas behandling av uigurer, kvinnovåldet i Turkiet, polisbrutalitet i USA, och om var man kan donera pengar för att stödja Beirut efter explosionen i hamnen, spridas världen över.
”Men det är inte antalet delningar som avgör vilket samhälle vi lämnar efter oss till kommande generationer, utan hur vi agerar i vår vardag.”
Visst. Kanske leder sociala medier till att även den mest ointresserade personen plötsligt blir intresserad av samhällsutvecklingen. Att viktiga budskap om samhällsutvecklingen tränger sig in hos den mest passiva medborgaren. Och att även den som saknar plattform plötsligt får en liten plats för att påverka. Men dessvärre riskerar sociala medier också att paralysera aktivismen så som vi känner till den.
Det tydligaste exemplet är den senaste utmaningen #challengeaccepted där kvinnor, framförallt världskända kvinnor, som dagligen delar med sig av selfies plötsligt laddar upp ett självporträtt i svartvitt filter och tänker att de har gjort kvinnokampen en tjänst.
Att dela vidare ett aktuellt och angeläget budskap kan vara viktigt. Men när jag ser att personer som häcklade mig för att jag växte upp på Hässleholmen frenetiskt engagerar sig i Black Lives Matter-rörelsen får det mig att fundera på om man verkligen förstått innebörden av de budskap man delar vidare i sina flöden.
Just den där delningsfunktionen kan göra att man vaggas in i en falsk tro om att man gjort omvärlden något och att man därmed är en god människa. Men det är inte antalet delningar som avgör vilket samhälle vi lämnar efter till kommande generationer, utan hur vi agerar i vår vardag.
Många unga vill gärna engagera sig och göra medvetna val. Greta Thunbergs klimataktivism visar att engagemanget för olika frågor bland barn och unga är stort globalt, nationellt och lokalt. Även i en rapport från Borås stad (2018), som undersöker ungas hälsa, inflytande och trygghet, framgår ett påtagligt samhällsintresse bland Borås ungdomar. Till exempel uppgav hälften att de vill kunna påverka i lokala frågor och beslut.
Ändå är det försvinnande få ungdomar som engagerar sig i lokala frågor och i lokalpolitiken. Den kanske inte låter lika lockande som globala massrörelser på sociala medier. Men det gör onekligen större samhällsnytta än en och annan delning på Instagram.
