GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stig Fredrikson: Motståndet mot Lukasjenko förblir starkt

Ryssland tjänar på att inte ha Belarus som aktiv deltagare i kriget mot Ukraina.
Stig Fredrikson
Gästkrönika • Publicerad 16 september 2022
Stig Fredrikson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
För två år sedan uppmärksammades det belarusiska folkets protester i många länder, bland annat i Sverige där en av flera demonstrationer arrangerades på Mynttorget i Stockholm.
För två år sedan uppmärksammades det belarusiska folkets protester i många länder, bland annat i Sverige där en av flera demonstrationer arrangerades på Mynttorget i Stockholm.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vid den här tiden för två år sedan följde vi dagligen upproret i Belarus mot diktatorn Lukasjenko som hade fuskat till sig segern i presidentvalet. Det var en tid av hopp.

Hundratusentals människor gick modigt emot regimens kravallstyrkor för att visa att de ville ha ett annat, demokratiskt, samhälle. Det var som om ett helt folk hade vaknat upp efter årtionden av liv under ofrihet.

Dagens krönikör

Stig Fredrikson

är före detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator i SVT.

Men proteströrelsen krossades. De viktigaste ledarna för oppositionen har dömts till långa fängelsestraff, och några demonstrationer på gatorna förekommer inte längre. Belarus har nästan helt försvunnit ur nyhetsrapporteringen. Det är så medielogiken ser ut. Det är de dramatiska nyheterna som får plats, inte det ständigt pågående förtrycket.

Ändå vet vi att motståndet mot Lukasjenko är lika starkt som tidigare. Regimen saknar fullständigt folkligt stöd och sitter kvar endast tack vare den brutala kravallpolisen och säkerhetstjänsten KGB. Plus uppbackningen från Putins Ryssland. Det var i hög grad tack vare hjälpen från Ryssland som Lukasjenko krossade upproret för två år sedan, och idag styr Lukasjenko helt på Putins nåder. Belarus är i praktiken en rysk vasall.

Putin använder också Belarus som ett brohuvud i kriget mot Ukraina. Ryska arméförband trängde in i Ukraina från Belarus, särskilt under början av ”den militära specialoperationen”. Då anföll ryska styrkor norrifrån mot huvudstaden Kiev och andra viktiga ukrainska mål.

Nyligen träffade jag den belarusiske poeten Dmitrij Strotsev i Stockholm. Han fängslades i ett par veckor för sina protester mot regimen för två år sedan och bor numera utomlands. Nu skriver han om sin solidaritet med det ukrainska folket.

”Det är ett hål som EU och USA borde täppa till.”
Stig Fredrikson

Jag frågade honom varför inte ryssarna än så länge har krävt ett mer aktivt deltagande av den belarusiska krigsmakten i kriget i Ukraina. Man kunde ju tänka sig att när det efter ett halvår har visat sig att ”specialoperationen” inte går så bra som Putin hade tänkt sig från början, den ryska ledningen skulle kräva av Lukasjenko att bidra med sina förband.

Strotsevs analys var både intressant och avslöjande. Han trodde sig veta säkert att varken Lukasjenko eller ryssarna kan lita på den belarusiska krigsmakten. Det har gjorts undersökningar, sade han, som har visat att om belarusiska soldater skulle beordras att slåss på ryssarnas sida i Ukraina, då skulle man riskera att de vägrar lyda order, att de vänder tillbaka hem eller att de till och med går över på ukrainarnas sida. Så starkt är fortfarande motståndet i Belarus mot Lukasjenkos regim, och så stark är oviljan att slåss mot Ukraina, menade Strotsev.

Dessutom ligger det förmodligen i Putins intresse att Belarus inte blir en aktiv partner till Ryssland i kriget. Det är bättre att Belarus förblir i ”en grå zon”. Alla vet ju att det i praktiken är Ryssland som bestämmer i Belarus. Men så länge Belarus inte formellt deltar i kriget, drabbas landet inte av samma ekonomiska sanktioner som Ryssland. Belarus kan fortsätta att göra affärer med väst, och sedan kan varor och teknik som Ryssland inte kan köpa, slussas in i Ryssland via Belarus.

Det är ett hål som EU och USA borde täppa till.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.