Anela Murguz: Motgångar i livet ska hanteras – inte medicineras
Hur kommer det sig att psykisk ohälsa ökar så dramatiskt bland unga i Sverige? Sverige är trots allt ett land där det materiella välståndet aldrig har varit så högt som nu. Ett land där man inte är beroende av sin familj eller sin by för överlevnad och där möjligheterna till förverkliga sig själv är oändliga.
Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten har dagens unga betydligt bättre relationer till sina föräldrar än tidigare generationer. Ändå känner allt fler unga stress, oro och nedstämdhet och ökningen beskrivs som oroväckande.
Svaret på varför det ser ut så kan ligga i våra mobiler. Ungdomar ska enligt vissa uppgifter ha mer än sju timmar i genomsnitt i skärmtid – per dag. Svenska rapporter visar att 81 procent av 17-18-åringarna och 75 procent av 13-16-åringarna har en skärmtid på minst tre timmar. Samtidigt rör sig svenska ungdomar på tok för lite, vilket också tas upp i FHM:s senaste rapport.
Meta, företaget som ligger bakom sociala medie-apparna Facebook och Instagram, gjorde för ett par år sedan en intern forskningsrapport om den app – Instagram – som är mest populär bland svenska ungdomar. Resultatet var inte direkt vackert: framför allt unga tjejer mår tydligt sämre av appen. Bland annat för att användningen av Instagram leder till en negativ kroppsuppfattning.
Just det om unga tjejers kroppsuppfattning är värt att stanna vid. FHM:s rapport visar nämligen att en majoritet av alla 15-åriga flickor har sömnsvårigheter och påfallande många – främst flickor – är inte nöjda med sina kroppar. Dras man med den typen av problem som beskrivs i rapporten bör man alltså överväga att stänga ned sina sociala medier.
”Är svenskarna mer sjuka nu än för tio år sedan?”
Dessutom visar en intressant artikelserie i DN att utskrivning av psykofarmaka blivit avsevärt mycket vanligare. På tio år antalet personer som tar antidepressiv medicin ökat med 44 procent. I dag tar var tionde svensk medicin mot depression.
Är svenskarna mer sjuka nu än för tio år sedan? Och är 10 procent av den svenska befolkningen så sjuk att den i första hand behöver antidepressiva läkemedel och inte motion och samtalsterapi? Det tror inte en av de läkare som tidningen talat med. Snarare kan det vara så att mediciner skrivs ut för att det kan vara svårt att få tag på exempelvis samtalsterapeuter och psykologer.
Men sjukvårdspersonal vittnar också om att vanliga besvär som separationer, uppbrott och sorg medicineras. Det sänder helt fel signaler med tanke på att psykisk ohälsa omfattar sjukdomar som än i dag är kraftigt stigmatiserande. För de personer som det inte finns en annan utväg för är antidepressiv medicin livsviktig. Men det förutsätter att vi lär morgondagens vuxna att hantera sådant som är en del av livet – vare sig man gillar det eller inte.
