GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Morgondagens unga måste vilja amortera

När den här ekonomiska stormen har bedarrat har dagens vuxna en hemläxa: Att lära kommande generationer vikten av att betala av sina skulder.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 20 september 2022
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Höga bostadslån kan slå hårt mot många hushåll framöver.
Höga bostadslån kan slå hårt mot många hushåll framöver.Foto: Fredrik Sandberg / TT

I det här läget är det lika lätt som meningslöst att citera Göran Persson, den socialdemokratiska tidigare statsministern och finansministern som upplevde 90-talets ekonomiska stålbad: ”Den som är satt i skuld är icke fri.”

Det är lätt eftersom han hade rätt i sak och för att ämnet åter är aktuellt. Och det är samtidigt meningslöst eftersom det nu är för sent att påverka sina skulder för många som sitter med stora lån och små marginaler. När höjda priser på el, drivmedel och mat äter upp hushållskassans eventuella överskott finns helt enkelt inga pengar kvar till amortering.

Efter att Riksbanken på tisdagen höjde reporäntan med historiska 1 procentenhet – den mastigaste höjningen på närmare 30 år – får många hushåll förbereda sig på ökade räntekostnader. På kort sikt påverkas rörliga lån, men i längden kommer även bundna lån att bli dyrare. I kombination med främst saftiga elräkningar ser vi därför ut att gå mot en bister vinter.

”Viljan att minska sina skulder borde komma som en naturlig instinkt.”

Låntagare som är oroliga över ökade ränteutgifter uppmanas nu att kontakta sin bank för att diskutera om amorteringarna kan sänkas eller pausas under den kommande period då inflationen och räntan spås stiga för att sedan stabiliseras framåt 2025. Det är logiskt men synd.

För det amorteringskrav som började gälla för sex år sedan var nödvändigt inte minst i uppfostrande syfte. Det hade visat sig vara lätt att bli fartblind när budgivningen på favoritobjektet rusade i höjden samtidigt som det kändes riskfritt att låna. Nu hade de nyblivna bostadsägarna inget annat val än att varje månad betala av en liten del av skulden.

Viljan att minska sina skulder borde komma som en naturlig instinkt. Att den inte har gjort det i tillräckligt stor utsträckning de senaste två decennierna kan dock inte enbart lastas de unga vuxna som gör sitt bästa för att hitta ett boende på en glödhet bostadsmarknad, utan även på de äldre generationer som uppenbarligen inte har lyckats pränta in budskapet att den som har höga lån också är sårbar.

Vissa upplysningsinsatser har dock skett. Experter har i flera år tjatat om att varje bostadsköpare måste kalkylera med flera procentenheter högre räntor i händelse av en kris likt den vi nu ser. Det lär ha uppfattats som osannolika fantasinivåer av många 80- och 90-talister som köpt bostad någon gång de senaste 10-15 åren. För lån, det är väl i det närmaste gratis? Och om det inte kostar att låna, och bostadens värde dessutom går stadigt uppåt, då är det väl meningslöst att amortera?

Men det var gårdagens frågor, det. I dag är det helt andra funderingar som lär hålla oroliga låntagare vakna om nätterna.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.