GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Lars Stjernkvist: Mordet fick mig att känna skräck

Det går inte att begripa mordet på en person som mer än någon annan kämpade för att synliggöra psykisk ohälsa.
Lars StjernkvistSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 11 januari 2023
Lars Stjernkvist
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Ing-Marie Wieselgren var en nära vän, och plötsligt blev hatet och hoten en realitet, skriver Lars Stjernkvist med anledning av mordet i Visby i somras.
Ing-Marie Wieselgren var en nära vän, och plötsligt blev hatet och hoten en realitet, skriver Lars Stjernkvist med anledning av mordet i Visby i somras.Foto: Henrik Montgomery

Rätten konstaterade att det som hände i Almedalen var ett mord och att det handlade om förberedelse till terrorbrott, men det var inte ett terrorbrott. Lite slarvigt kan man säga att psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren inte var tillräckligt känd för att det skulle ses som ett terrorbrott, alltså att mordet allvarligt skadade Sverige och att syftet var att få befolkningen eller delar av befolkningen att känna allvarlig skräck.

Dagens krönikör

Lars Stjernkvist

är tidigare partisekreterare för Socialdemokraterna.

Det är inte helt enkelt att följa juristernas resonemang. Nog känns det som mer än en förberedelse. Han hade trots allt påbörjat mördandet. Men det är inte jag och mina eller någon annans känslor som ska bestämma. Jag känner stor ödmjukhet inför domstolarnas svåra uppgift och tillhör dem som tycker att både politiker och för den delen krönikörer ska vara försiktiga med att recensera domstolarnas arbete.

På en punkt är jag emellertid helt säker. Mordet fick mig att känna skräck. Allvarlig skräck. Ing-Marie Wieselgren var en nära vän, och plötsligt blev hatet och hoten en realitet. En obegriplig realitet, för det går inte att begripa mordet på en person som mer än någon annan kämpade för att synliggöra den psykiska ohälsan och stärka det förebyggande arbetet.

Jag har varit politiskt aktiv i 40 år och upplevt en del otrevligheter. Jag vet egentligen inte om hatet och hoten har ökat, men jag vet att det numera bara krävs några knapptryck för att en berusads eller förvirrads frustration ska orsaka ett pling i telefonen hemma hos en makthavare. Jag är inte naiv, och jag försöker att inte vara aningslös, men hoten har inte begränsat mig särskilt mycket.

Den senaste tiden har jag emellertid sneglat oroligt bakåt när jag har hört steg som närmar sig. Jag granskar de jag möter lite extra. Jag har fått en aning om hur rädsla påverkar oss som människor.

Det är en på många sätt destruktiv kraft. Rädslan vill snarare få dig att fly från problemen än att hitta lösningar. Du prioriterar kortsiktiga insatser. Och den är självförstärkande. Under senare tid har jag sneglat misstänksamt på många män med skägg, helt enkelt av den enkla anledningen att de har skägg.

”Jag granskar de jag möter lite extra. Jag har fått en aning om hur rädsla påverkar oss som människor.”
Lars Stjernkvist

Åter igen, jag är inte aningslös, och begriper att i ett samhälle med 63 gängskjutningar under 2022 finns det många som är oroliga, en del riktigt rädda. Det är förståeligt om människor som kommit nära våldet känner rädsla, men det är farligt om makthavare blir rädda och det är livsfarligt om rädslan blir en viktig drivkraft i hela samhället.

När rädslan väl har etsat sig fast är den svår att bli av med. Det tar tid. Jag tvivlar på att ett uppskruvat tonläge och löften om ännu hårdare tag förkortar den tiden. Däremot skulle åtminstone jag bli lite lugnare om regeringen och oppositionen under 2023 kom överens om en långsiktig satsning för att förbättra psykiatrin i hela landet.

Jo, jag lär fortsätta snegla bakåt ett bra tag till, men det kan inget politiskt beslut ändra på.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.