Minska trygghetsgapet
Efter att regeringen den 1 juli 2010 införde sju karensdagar har antalet sjukskrivna företagare nästan halverats, från 31 000 till 16 000.
På näringsdepartementet säger man sig inte vara förvånad över minskningen. Man är även beredd att ändra på den regel som medfört att många fortsätter att arbeta, trots sjukdom (Ekot 1/8).
Enligt organisationen Företagarna vill 67 procent av företagarna se en lösning med högre avgifter och färre karensdagar och en återgång till mer flexibla regler. Det verkar rätt och rimligt. Samtidigt kan man förstås också fråga sig varför regeringen utökade antalet karensdagar när man på näringsdepartementet ändå kunde ana sig till effekten och redan efter ett år säger sig vara beredda att tänka om.
Inte tyder det på någon vidare fingertoppskänsla eller god insikt i företagarnas villkor och vardag.
Det borde vara en nog så viktig uppgift för regeringen att locka fler att starta eget och anställa fler. Det senaste decenniet har antalet nystartade företag ökat, med undantag för år 2003 och 2008, nedgångar som kunde kopplas till internationell lågkonjunktur.
Tillväxten är nödvändig, men kanske inte tillräcklig, med tanke på den höga medelåldern bland landets småföretagare. En femtedel av entreprenörerna har planer på att lägga ned arbetet inom några år.
Det behövs fler nya företag och fler unga som tar över redan existerande verksamheter. Frågan är hur många som lockas av att tvingas leva på svältlön i månader framöver för att man varit sjuk? Eller av att tvingas inse att man inte har råd att stanna hemma?
Många företagare brinner visserligen för att förverkliga sina idéer. Man är väl medveten om att tillvaron som anställd är tryggare, men vill ändå pröva att vara sin egen herre. Samtidigt finns det förstås en gräns för hur mycket det ska vara rimligt att offra.
Vill alliansen kalla sig företagsvänlig borde det finnas en ambition om att stärka trygghetssystemen för entreprenörerna. Trygghetsgapet mellan företagare och anställd är idag alldeles för stort.
Det är en i längden knappast hållbar företagspolitik.
Ledarredaktionen
