Mindre tjosan, mer kunskap
Veterligen är det ingen gymnasieskola som marknadsför sig med exakt de orden. Men ibland är det inte långt ifrån. Att läsa hur gymnasieskolorna försöker locka elever, kan stundtals få en att tro att det är tre år av maximalt tjosan och hoppsan som ligger framför ungdomarna, snarare än tre år av seriösa studier.
Skolminister Björklund har tidigare varit kritisk mot kurser i vinkunskap och skidakrobatik. Och man kan väl gissa att han inte skulle applådera att gymnasieskolan i hans gamla hemkommun Mark satsar på taktil massage och nycirkus.
Nu kommer gymnasieutredningen med en del förslag till förbättringar och i stort sett verkar det hela vettigt tänkt. Mindre valfrihet, mer fokus på kunskap och en ordentlig lärlingsutbildning blir några viktiga delar.
Dessutom skärps kraven för att komma in på gymnasiet. Till exempel ska man inte längre vara behörig till det naturvetenskapliga programmet om man är underkänd i kemi, fysik och biologi i årskurs nio.
Man talar med andra ord klarspråk och säger till ungdomarna att det inte är i sin ordning att ha stora kunskapsluckor när man börjar gymnasiet.
Somliga kommer att avfärda det som batongpolitik från en betygshetsande skolminister. I själva verket är det den enda rimliga ordningen i en skola som måste sluta låtsas som om man bryr sig om elever genom att avstå från att ställa krav.
Ledarredaktionen
