GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nadim Ghazale: Mer insatser mot extremistiska miljöer behövs

Det var ett välkommet besked att mordet på SKR:s nationella psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren rubricerades som terrorbrott.
Nadim Ghazale
Gästkrönika • Publicerad 24 juli 2022
Nadim Ghazale
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Blommor vid platsen för mordet vid Donners plats i Visby under Almedalsveckan. Brottet rubriceras som ett terrorbrott.
Blommor vid platsen för mordet vid Donners plats i Visby under Almedalsveckan. Brottet rubriceras som ett terrorbrott.Foto: Henrik Montgomery

Det är hög tid att ta hotet från extremister på största allvar. Samtidigt måste vi fortsätta problematisera utvecklingen. Idag utgörs till exempel fler terrorhot av ensamagerande personer snarare än organisationer. Gärningsmännen är dock inte så ensamma på vägen som det kan framstå.

Dagens krönikör

Nadim Ghazale

är kommunpolis i Borås, debattör, föreläsare, Boråsambassadör 2020 och en av 2021 års sommarpratare i P1.

Den färska studien Lone threats: a register-based study of Swedish lone actors pekar bland mycket annat på detta. Det finns riskfaktorer längs med vägen och med mina polisglasögon borde de kunna uppmärksammas genom bättre samverkan. Ju fler riskfaktorer det finns desto större sannolikhet för ett utfall. Spår av kriminalitet, tillhörighet hos radikala organisationer eller kriminella nätverk, låg utbildningsnivå, psykiatriska diagnoser och missbruk väger alla in i riskbenägenheten bakom att begå dåd som det mord som utfördes i Almedalen. När man summerar alla delar kan man skönja ett mönster. Något destruktivt som skulle kunna förebyggas.

Även om det är extremt svårt att förutse brott av det här slaget är det dock min åsikt att en högre grad av samverkan mellan relevanta instanser och aktörer kanske kan rädda liv i framtiden. Då krävs det sannolikt sekretessbrytande åtgärder.

Samtidigt står vi inför många parallella utmaningar. En av dem handlar om hur vi talar om extremistiska vitmakt-miljöer idag. Det påpekas till exempel ofta att den nazistiska rörelsen är marginaliserad i Sverige. Den som framför det argumentet glömmer något viktigt. Varje individ inom dessa extremistiska och radikala organisationer besitter ett stort våldskapital.

”Parallellt måste vi sätta hårt mot hårt mot alla rörelser och organisationer med våldskapital som odlar, fostrar och skapar dessa individer som tar livet av andra.”
Nadim Ghazale

Att rörelsen är marginaliserad och att individer hoppar av är inte heller ett kvitto på att man har lämnat sina åsikter bakom sig. Den misstänkta gärningsmannen för Visbymordet hade till exempel lämnat Nordiska motståndsrörelsen.

Men avhopp är aldrig synonymt med avradikalisering. Det menar forskaren Christer Mattson, känd för sitt arbete med avradikalisering av våldsbejakande individer inom extremistiska miljöer. Han säger vidare att han är förvånad att det tagit så lång tid för media att komma på att vi har fyra planerade eller genomförda våldsdåd, som bör ses som terror, av tidigare medlemmar från NMR.

För att Ing-Marie Wieselgren inte ska ha dött förgäves är det nu en politisk uppgift att lägga mer resurser på förebyggande åtgärder som kan förhindra brott.

Parallellt måste vi sätta hårt mot hårt mot alla rörelser och organisationer med våldskapital som odlar, fostrar och skapar dessa individer som tar livet av andra.

Nu behövs mer forskning och utbildning för kunskap och för att bättre kunna förebygga. Avhopparprogrammen behöver stärkas med utbildning och resurs. Psykiatrin måste bättre kunna möta vårdbehovet som finns. Även socialtjänsten måste tidigare och bättre kunna kunna fånga upp riskbeteenden.

För att kunna ge polismyndigheten större möjligheter att kunna beivra och lagföra extremister måste vi nu kriminalisera dessa extremistiska rörelser. Det borde sannolikt skett för länge sedan.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.