GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Medierna styr vad vi tycker är viktigt

Ibland är det mest intressanta i en situation inte vad som sägs, utan vad som lämnas osagt eller bara antyds.
Jesper Strömbäck
Gästkrönika • Publicerad 22 november 2021 • Uppdaterad 22 november 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Vissa frågor får mycket medial och politisk uppmärksamhet, vilket påverkar vilka frågor människor säger är viktiga, skriver Jesper Strömbäck.
Vissa frågor får mycket medial och politisk uppmärksamhet, vilket påverkar vilka frågor människor säger är viktiga, skriver Jesper Strömbäck.
Foto: Helena Landstedt/TT

Det gäller också nyhetsmediernas rapportering. Jag kom att tänka på det när jag nyligen tog del av Dagens Nyheters presentation av en ny opinionsundersökning om vilka samhällsfrågor svenskarna tycker är viktigast. Enligt den ansåg 30 procent i oktober att brottsbekämpning är den viktigaste samhällsfrågan, följt av integration och invandring samt och miljö och klimat. Aldrig tidigare har en så stor andel svarat att brottsbekämpning är den viktigaste samhällsfrågan.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

När DN presenterade resultaten framställdes de genomgående som om de var en konsekvens av objektiva faktorer. I artikeln nämndes bland annat det stora antalet skjutningar, mordet på rapartisten Einár och gängkriminaliteten. Däremot var det tyst om vilken roll som medierna och de politiska partierna har för vilka frågor väljarna tycker är viktigast.

Därmed bortsågs all den forskning som finns kring faktorer som påverkar vilka samhällsfrågor som ligger högst på medborgarnas dagordning, och som inte minst visar att medierna har mycket stor betydelse. Något förenklat visar denna forskning att det finns tydliga samband mellan vilka frågor som ligger högst på mediernas dagordning och vilka frågor människor tycker är de viktigaste samhällsfrågorna, och att det är medierna som i hög grad sätter medborgarnas dagordning.

Den grundläggande mekanismen är att medierna, genom att rapportera mycket om vissa frågor och mindre eller inget om andra, sänder signaler om vilka frågor som är viktiga och angelägna, och detta påverkar hur människor uppfattar verkligheten. Ju mer ensidigt inriktad på specifika frågor som medierapporteringen är, och ju mer olika nyhetsmedier rapporterar om samma frågor, desto starkare blir signalen.

Ur det perspektivet hade det varit förvånande om brottsbekämpningen inte hade varit den eller en av de viktigaste samhällsfrågorna enligt svenska väljare. Inte heller är det förvånande att integration/invandring samt klimat/miljö ligger högt på medborgarnas dagordning.

”Samtidigt vill både medier och politiska aktörer gärna hänvisa till folket när de motiverar varför de ägnar så stor uppmärksamhet åt vissa frågor och mindre åt andra.”
Jesper Strömbäck

Om det är några frågor som har dominerat mediernas rapportering under det gångna året är det dessa frågor. De har dessutom tagit stor plats i den politiska debatten, där partierna längst till höger driver på för att få debatten att handla om brott och straff samt invandring, medan partierna i mitten och till vänster driver på för att få den att handla mer om klimat och miljö. Detta påverkar både mediernas och medborgarnas dagordningar.

Ur det här perspektivet säger undersökningar om vilka samhällsfrågor som människor tycker är viktigast mindre om vilka problem som faktiskt är viktiga och mer om mediernas och politiska aktörers makt över hur människor uppfattar verkligheten. Samtidigt vill både medier och politiska aktörer gärna hänvisa till folket när de motiverar varför de ägnar så stor uppmärksamhet åt vissa frågor och mindre åt andra.

Därmed uppstår en rundgångseffekt: vissa frågor får mycket medial och politisk uppmärksamhet, det påverkar vilka frågor människor säger är viktiga, vilket används av medier och politiska aktörer för att motivera ännu mer uppmärksamhet åt dessa frågor.

Vad som samtidigt glöms bort är alla andra frågor som också är viktiga, och som utifrån objektiva mått kanske är ännu viktigare.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.