Jesper Strömbäck: Medier är mer objektiva än många tror
Det brukar sägas att nyhetsmediernas viktigaste demokratiska funktion är att tillhandahålla sådan information som människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor. I den bästa av alla världar skulle man därför kunna tycka att nyheterna borde spegla verkligheten precis som den är. Samtidigt är det ett faktum att det är omöjligt, av det enkla skälet att mediernas format är begränsade samtidigt som verkligheten är obegränsad.
Jesper Strömbäck
är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Journalistik handlar därför i väldigt hög grad om att välja och välja bort. Det gäller bland annat vilka ämnen och frågor man ska bevaka och hur stort utrymme olika nyheter ska få, vilka nyhetskällor man ska använda sig av, vilka som ska få komma till tals i artiklar och inslag, och vilka ord och bilder som ska användas. Slutresultatet – nyheternas innehåll – kan därför beskrivas som journalistiska och sociala rekonstruktioner av verkligheten.
För vissa kritiker är detta skäl nog att misstro nyhetsmedierna. Bland kritiker till höger är det exempelvis vanligt att anklaga medierna för att vara vänstervridna utifrån (vid det här laget gamla) studier som visar att journalister står till vänster om allmänheten. Omvänt anklagar kritiker till vänster medierna för att vara högervridna utifrån att de flesta medier är privatägda, de flesta tidningar borgerliga, och utifrån antagandet att de flesta medieägare står till höger. Vad båda sidor förenas av är tron att journalistikens innehåll i hög grad påverkas av de subjektiva åsikter som verksamma inom nyhetsmedierna har.
”Detta talar emot misstanken att nyhetsjournalistiken skulle präglas av journalisternas eller ägarnas subjektiva värderingar och åsikter.”Jesper Strömbäck
Samtidigt är det ett empiriskt faktum att det som präglar nyhetsrapporteringen i olika medier inte är att nyhetsrapporteringen skiljer sig kraftigt åt. Tvärtom tenderar olika medier att rapportera om ungefär samma ämnen, med ungefär samma vinklar och med ungefär samma nyhetskällor, trots att de har olika journalister och olika ägare. Visst finns det skillnader mellan morgontidningar, kvällstidningar och nyhetsprogram, men inom varje kategori är likheterna större än skillnaderna. De främsta undantagen är när olika medier får tillgång till exklusiva nyheter och satsar på egna granskningar, men de är undantagen som bekräftar regeln.
Detta talar emot misstanken att nyhetsjournalistiken skulle präglas av journalisternas eller ägarnas subjektiva värderingar och åsikter, och illustrerar vad som är oändligt mycket viktigare om man vill förstå hur nyhetsmedierna fungerar: Att olika nyhetsmedier delar i princip samma nyhetsvärderingar, präglas av i princip samma journalistiska värderingar, normer och uppfattningar om journalistisk professionalism, och att produktionsrutinerna och medielogiken ser i princip likadan ut inom olika nyhetsmedier.
Att journalistik i hög grad handlar om att välja och välja bort är därför inte detsamma som att nyhetsrapporteringen präglas av subjektivitet. Vad den i stället präglas av är en hög grad av gemensam journalistisk förståelse för vad som är nyheter och god journalistik. Det är inte enbart positivt, men väldigt mycket bättre än om den skulle präglas av journalisternas eller ägarnas subjektiva politiska åsikter.