Annons

Med vetenskapliga framsteg kommer också etiska dilemman

Världens utvecklingshjul snurrar snabbare än någonsin förr, när forskningen gör stora framsteg. Är etiska invändningar nödvändiga eller bara käppar i det hjulet?
Publicerad 2 december 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Fåret Dolly som framställdes genom kloning på nittiotalet. men med sådana framsteg i forskningen kommer också en diskussion om etik.
Fåret Dolly som framställdes genom kloning på nittiotalet. men med sådana framsteg i forskningen kommer också en diskussion om etik.Foto: PAUL CLEMENTS

På onsdagen rapporterade AFP att den kinesiske forskaren He Jiankou avbryter sina försök med genmodifiering på blivande barn, efter att massiv kritik riktas i samband med att det läckt ut ett påstående om att han påstods ligga bakom världens första genmodifierade barn.

Frågorna kring etik inom forskning och vetenskap väcker starka känslor, och diskuteras i proportion till det allt för lite. När det påstådda resultatet från Jiankous genmodifieringsförsök läckte ut blev reaktionerna starka. Genmodifiering är känsligt, eftersom det utmanar hela vår föreställelse om livet, och hur liv blir till. Att det nu handlade om barn, tillför i sedvanlig ordning en extra prekär dimension till det hela.

Annons

När fåret Dolly blev till genom kloning 1996 var det ett stort genombrott för forskningen. Fåret levde i sju år innan hon avlivades efter att ha drabbats av cancer. Något decennium tidigare hade de första genmodifierade växterna framställts och möjliggjort en ny typ av jordbruk via genmodifierade grödor och spannmål.

Det är dock skillnad på att genmodifiera majs och människor. Kanske är det också här som de senaste forskningsförsöket bränner. För vad händer med människovärdet när vetenskapen kommit så långt att vi kan framställa människor på konstgjord väg?

Men ibland verkar allt för mycket av forskningen bedrivas i enskildhet i avskilda laboratorier. Det vetenskapliga framstegen sker således långt ifrån från samhällsdebatten där dess konsekvenser borde diskuteras närmare. I frågan om huruvida barn ska framställas genom genmodifiering behövs en kritisk diskussion, snarare än en slentrianmässig reflex som säger att all innovativ forskning är bra forskning.

Ofta stannar istället diskussionen om etik i forskning vid forskningens tillvägagångssätt – som exemplet med att djurförsök är oetiska. Istället borde man prata mer om forskningens konsekvenser för vår livsstil och hur det utmanar de etablerade etiska normer som råder.

Detta innebär inte att all forskning som är etiskt komplicerad ska stoppas – däremot borde den problematiseras mer i debatten. Men den allmänna diskussionen är i dag så präglad av politikens effekter att den glömmer bort forskningens effekter. Att kunna genmodifiera barn är revolutionerande, och får stor inverkan på vår syn på liv och i förlängningen människan. I en värld där forskningen tar allt större kliv påverkar den också mänskligheten mer – ofta i högre utsträckning än vad politiken påverkar oss.

I slutändan handlar det inte om att motverka krockar mellan etiken och vetenskapen – de är oundvikliga. Det handlar om att bygga krockkuddar i form av lagstiftning för samhällen där fantastiska innovationer alltid kommer att förekomma, och att därmed kunna hantera det utvecklingshjul som snurrar allt fortare.

Etiska invändningar behövs, men de ska agera varnande pekpinnar, snarare än käppar i hjulet för den forskning och vetenskap som i grund och botten är gränslös – och fantastisk.

Annons
Annons
Annons
Annons