Annons

Anela Murguz: Man kan inte dra en lina på krogen och förfäras av gängvåldet

Personer som tar droger behöver förstå att de indirekt bidrar till den organiserad brottsligheten.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 4 juli 2024
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Knark är numera ett vanligt inslag i nattklubbsmiljö, men förekommer också i ett bredare sammanhang. Förfärligt, anser ledarsidans Anela Murguz. Bilden är genrebild.
Knark är numera ett vanligt inslag i nattklubbsmiljö, men förekommer också i ett bredare sammanhang. Förfärligt, anser ledarsidans Anela Murguz. Bilden är genrebild.Foto: Johan Nilsson/TT

Att det florerar droger på Borås krogar är ingen hemlighet. När BT torkade krogtoaletter med kokainservetter i en uppmärksammad granskning 2019 fann man spår av drogen på fyra av fyra krogar. Ökningen beskrevs som explosionsartad av polis.

Fem år senare har inte mycket blivit bättre. Tvärtom tycks normaliseringen av droger ha fortsatt. På nyhetsplats berättar krögare för nattklubben X&Y i centrala Borås att de sedan flera år tillbaka driver ett aktivt arbete med polisen (BT 28/6). Genom att lära personalen att se tecken på narkotikapåverkan ska nattklubben motverka droganvändning i krogmiljö.

Annons

Men det är svårt. Krögarna vittnar om att synen på droger har förändrats i samhället. En bild som även polisen delar. Framför allt är det unga personer som inte tycks se lika allvarligt på droganvändning.

Samtidigt är krögarna noga med att poängtera att det inte är ett specifikt problem kopplat till krogmiljön, utan ett samhällsproblem. Och så är det. När Aftonbladet använde sig av en liknande metod som BT, i en undersökning av riksdagens toaletter, fann man även spår av kokain på flera av riksdagspartiernas toaletter.

”Vi behöver vara tydliga med det: Man kan inte förfäras över nyhetsrubrikerna om skjutningar, sprängdåd och rena avrättningar på morgonen, för att senare på kvällen bidra till just dessa konflikter.”

Knarket tycks alltså finnas överallt, i alla samhällsklasser. Bland tonåringar, företagsledare, politiker, småbarnsföräldrar, rika och fattiga. I storstäderna och i mellanstora städer som Borås.

2022 åtalades 25 boråsare i en stor knarkhärva. Sex personer med koppling till gängkonstellationer på Hässleholmen dömdes för grovt narkotikabrott, men den gemensamma tråden bland köparna i ärendet var att de var bemedlade och förhållandevis få var hemmahörande i de utsatta områdena.

Det är intressant med tanke på att gängvåldet ofta betraktas som ett specifikt problem kopplat till just de utsatta områdena och de som bor där. Men i själva verket får den organiserade brottsligheten sin näring från en medelklass som slipper att ta ansvar för det.

Det blev i vart fall inte lika livat som i Sundsvall, som i höstas skakades av den så kallade swishlistan, där en lista över potentiella köpare av knark fick stor spridning över hela landet.

Den efterföljande diskussionen handlade i högre utsträckning om huruvida det var etiskt och moraliskt försvarbart att sprida en sådan lista, och mindre om det faktum att den som köper knark också bidrar till den gängkriminalitet som ständigt skördar nya offer.

Vi behöver vara tydliga med det: Man kan inte förfäras över nyhetsrubrikerna om skjutningar, sprängdåd och rena avrättningar på morgonen, för att senare på kvällen bidra till just dessa konflikter genom att konsumera knark.

Att krögare samverkar med polis som i X&Y:s fall är det minsta man kan förvänta sig av en nattklubb. Men det svarar inte på frågan hur vi som samhälle kunde hamna i ett läge där allt fler verkar tycka det är okej att dra en lina. Det sociala stigmat måste fortsatt vara starkt mot den som väljer att bidra till gängvåldet.

Annons
Annons
Annons
Annons