Målet bättre integration är viktigare än medlet
Moderaternas ”ingångsvärden” i utredningen om den framtida migrationspolitiken kretsar kring ett volymmål som gör att det svenska asylmottagandet blir mer proportionerligt i förhållande till det danska och norska. Det tål att diskuteras.
Det är välkommet att partiet vill delta i utredningen som inleder sitt arbete nästa vecka. För detta ska Moderaterna beröm. Det hade sett illa ut, inte minst med tanke på de statsbärande ambitionerna och den erkända förmågan till långtgående kompromisser, om det största borgerliga partiet ställt sig utanför bara för dess representanter inte gillade hur regeringen formulerade utredningsdirektiven.
Det finns även annat på Moderaternas lista som är värt att uppmärksamma. Behovet av ”kraftigt förstärkt” återvändande vid avslag på asylansökan och en vilja att ”uppvärdera” det svenska medborgarskapet med språkkrav och samhällskunskap kan till ambitionen knappast avfärdas av de övriga partierna. Att föreslå att nyanlända ska kvala in i välfärdssystemen är inte heller något som kan eller ska avfärdas rakt av.
Men som i alla seriösa förhandlingar måste parterna också ha förmågan att ställa de svåraste frågorna till sig själva:
Om avsikten med ingångsvärdena är att de som invandrar ”ska bli en del av samhället”, och att de dessutom ska få en ”verklig chans att … nå sin fulla potential”, som partiet formulerar det i ett pressmeddelande, måste väl Moderaterna också kunna visa ödmjukhet och öppenhet inför andra förslag som syftar till att nå samma mål?
Som att granska hur arbetsmarknadens funktionssätt och bidragssystemen försvårar integration. Eller vad främlingsrädsla och strukturell rasism i samhället leder till i form av hinder och utanförskap.
De senaste fyra åren har i många avseenden varit extraordinära vad avser antalet människor som sökt asyl i Sverige. Nu minskar dock volymerna. Det kommer ändå att dröja innan effekterna av den stora volymen minskar.
Samtidigt som Moderaterna presenterade sina ingångsvärden under torsdagen, presenterade Migrationsverket sitt senaste rättsliga ställningstagande om Syrien. Den nya bedömningen gör att en redan mindre strid ström av asylsökande därifrån på sikt kommer att minska ytterligare.
Nu ska migrationsutredningen göra sitt jobb. Att ta upp frågan om ett volymmål inom dess ramar är att göra det i rätt sammanhang.
Men ett volymmål för asylsökande kan i praktiken aldrig vara absolut för ett land med internationella åtaganden och omfattande lojaliteter.
Ta ett närliggande, tänkbart scenario som exempel: Rimligen skulle Sverige varken vilja eller kunna upprätthålla ett asylmål som endast omfattar mellan 5 000 och 8 000 nödställda om exempelvis Rysslands pågående krig i Ukraina skulle leda till en flyktingkatastrof i Östersjöområdet.
Det kommer alltid att finnas lägen då det överordnat viktigast inte kommer att kunna vara att hålla gränsen mer eller mindre stängd för den som söker skydd.
