Anela Murguz: Lyssna på Liberalerna – gör förskolan skärmfri omedelbart
Det finns lagkrav på att barn i förskolan ska använda digitala verktyg. Detta ville regeringen – med Liberalerna i spetsen – ändra på. Tidigare i höstas gav regeringen därför Skolverket i uppdrag att se över läroplanen för att minska de digitala inslagen i förskolan. Användningen av digitala verktyg skulle inte längre vara obligatorisk.
Det borde vara ett ganska okontroversiellt förslag med tanke på all kunskap som framkommit om barn och skärmar, samt hur det påverkar på inlärningen. Men i tidningen Vi Lärare (9/10), som ges ut av fackförbundet Sveriges Lärare, kallade läraren Maria Wiman förslaget för en skenmanöver. Förskolan har ju större bekymmer med personalbrist och stora barngrupper!
Liknande tongångar gick att utläsa i en debattartikel i Dagens Samhälle (10/10) av fyra forskare. Artikelförfattarna var även kritiska till vilka belägg som regeringen hade för sitt förslag. Till exempel skrev de att ”förankringen i svensk förskolas vardag framstår som mycket svag. Förskollärare förväntas arbeta utifrån vetenskaplig grund. Samma krav måste ställas på regeringen”.
De nämner också att reaktionerna på regeringens förslag om skärmfria förskolor varit överhängande kritiska av förskolepersonal, fackförbund och forskare, vilket sammantaget ger bilden av att regeringen inte tar hänsyn till professionens åsikter. Samtidigt visar undersökningar att varannan förskollärare är kritisk till förskolans digitalisering.
”Men av någon anledning tycks just aktörer inom svenskt skolväsende vara resistenta mot den här typen av rön.”
Men ja, visst har skolan större utmaningar än i vilken utsträckning man använder digitala verktyg i verksamheten. Stora barngrupper och personalbrist har uppmärksammats här på ledarsidan vid återkommande tillfällen genom åren. Men det betyder inte att förslaget om skärmfri förskola är mindre viktigt för det. Tvärtom. När Barnläkarföreningen nu skärpt sina råd vad gäller skärmtid för de allra minsta barnen är det läge att ge regeringen rätt.
I dagarna gick föreningen ut med rekommendationen att barn under två år inte ska tillbringa någon tid vid skärmar alls. När det gäller barn i åldrarna 2-5 år är det högst en timme om dagen som föreslås. Anledningen till de skärpta rekommendationerna är att det kommit ny forskning som visar att tidigt användande av digitala skärmar påverkar språkutvecklingen, koncentrationsförmågan och känsloregleringen hos barn negativt. Även ökad närsynthet, sömnsvårigheter, övervikt och sämre motorik till följd av ökat stillasittande nämns.
Det här är egentligen inga nyheter. Barnläkarföreningens råd ligger i linje med Världshälsoorganisationens, WHO:s, riktlinjer och med rekommendationer som finns i andra europeiska länder och i USA. Även småbarnsföräldrar är allt mer oroade över skärmtidens effekter. Men av någon anledning tycks just aktörer inom svenskt skolväsende vara resistenta mot den här typen av rön.
Att i det läget hålla fast vid förskolebarns möjlighet att utveckla sin digitala kompetens, som det heter i förskolans läroplan, är inget annat än löjeväckande.
