Lyft fram frihetstanken
Det handlar om de statliga bidrag som kommunerna tar emot under särskilda villkor. Dessa pengar ses i allmänhet inte med blida ögon från kommunalt håll, undantaget de sällsynta fall där bidragen är väl avgränsade och inte tränger undan planeringen av kärnverksamheten.
När den borgerliga regeringen lade fram sin första budget lovades det att de riktade statsbidragen skulle minska. Siffror från Riksdag & Departement (nr. 20/2008) visar också att så blev fallet, bidragen minskade från ungefär 20 miljarder 2006 till 16 miljarder året därpå. Samtidigt visar dock en genomgång från Dagens Samhälle (35/2007) att detaljregleringarna av kommunens verksamhet faktiskt har ökat sedan den borgerliga regeringen tillträdde.
Det är en tråkig utveckling i sådana fall. En borgerlig regering borde sträva mot mer kommunalt självstyre.
Det är lätt att dra paralleller till den personliga friheten där regeringen heller inte riktigt varit tydlig. Det är ju för att öka individens makt över den egna vardagen som skatterna har sänkts, inte enbart för att det skall synas på bankomatkvittot. Regeringen borde bli tydligare med att förklara den ideologiska dimensionen av sina reformer.
För att återgå till den kommunala nivån är dock frestelsen att lägga sig i stark, oavsett färg på regeringen. Sjunkande opinionssiffror, statsråd som anklagas för att vara osynliga, en god ekonomi och gott om pengar i statskassan kan locka statsråd att ”visa handlingskraft” och lova förbättringar av vård, skola och omsorg ute i kommunerna. Förändringar som i själva verket stör kommunernas kärnuppdrag.
Positivt nog är dock är kommunernas position på väg att stärkas. I den parlamentariska grundlagsutredningen som presenteras i höst finns en bred enighet om att självstyret måste förtydligas. Alliansen och miljöpartiet vill ha in en proportionalitetsprincip. Skälet till lagstiftningen måste därmed prövas mot intrånget i det kommunala självstyret. Det motsätter sig dock socialdemokraterna som påpekar att makten utgår från staten och riksdagen.
Det är bra att det kommunala självstyret skyddas mot alltför mycket centralisering av makten. Rosenbads och Stockholms makt har historiskt sett alltid varit stor. Men så har ju staten byggts upp under decennier av socialdemokratiskt styre. Det är tid för en maktutjämning.
Ledarredaktionen
