Kajsa Kettil: Logiskt med straffskärpning efter storbråket på Norrby
Kvinnan greppade flaskan och kastade iväg den mot tumultet där poliser försökte lugna en upprörd folkmassa. Strax därpå träffades en polis i huvudet av en flaska.
En av hans kollegor såg kvinnan kasta flaskan. Hennes fingeravtryck fanns på flaskan, övervakningskameror och polisens kroppskameror har fångat händelsen. Hon till och med filmade kastet själv.
Ändå nekade hon först till att hon utfört gärningen under den polisutredning som följde. När hon åtalades i tingsrätten ändrade hon sig sedan och medgav att hon kastat flaskan men utan uppsåt att skada någon.
Följden blev nio månaders fängelse. Men domen överklagades, och nu skärper hovrätten straffet till ett år och två månaders fängelse för grovt våld mot tjänsteman, samt att hon ska betala 22 000 kronor i skadestånd till polismannen.
Åklagaren bedömde brottet som grovt eftersom ”gärningen avsett livsfarligt våld av allvarligt slag och varit av särskilt hänsynslös och farlig art” och att våldet riktats mot en polisman som höll på att ingripa mot pågående brottslighet. Att poliserna var i numerärt underläge spelade också roll.
Domstolen trodde inte på den misstänktas argument att hon inte förstod att det rörde sig om poliser trots att det i gruppen av personer hon kastade flaskan mot fanns flera uniformerade poliser.
Den skärpta domen visar att rättsväsendet ser allvarligt på våld mot personer som arbetar med att göra Sverige tryggare och säkrare. Det är utmärkt. Och tyvärr behövs den nya brottsrubriceringen sabotage mot blåljusverksamhet som trädde i kraft 2020. Den finns eftersom det under flera år blev vanligare att polis, räddningstjänst och ambulanspersonal attackerades eller på annat sätt hindrades från att göra sitt jobb.
”Förhoppningsvis får domarna även en avskräckande effekt framöver.”
Lagen är främst ett kvitto på att det offentliga Sverige inte accepterar att livsviktig blåljusverksamhet stoppas, men inte heller att enskilda samhällsbärare utsätts för våld eller våldsamma situationer när de är i allmänhetens tjänst. På samma gång skyddas även alla som kan vara i behov av blåljuspersonalens insatser.
Det innebär inte att det har varit fritt fram att angripa blåljuspersonal tidigare. Lagar som våld mot tjänsteman, hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd har fångat upp många brott.
Efter storbråket på Norrby sommaren 2021 har rättsväsendet dessvärre behövt hantera fler fall av våld mot poliser. Upploppen i samband med Rasmus Paludans koranbränningar förra året har lett till att över 40 personer har dömts för blåljussabotage. Det var första gången lagen prövades vid större upplopp.
Domarna fyller sin funktion enbart genom att kriminella får sona sina brott. Men förhoppningsvis får domarna även en avskräckande effekt framöver. Nu vet alla som ger sig på blåljuspersonal att det kan stå dem dyrt.
