Annons

Lindéns ledare: En ayatolla vars makt har överlevt sig själv?

Den brittiska affärstidningen The Economist karaktäriserar Iran som en så kallad ”djup stat” och för en utomstående kan vara svårt att definiera statens beslutsstrukturer, och se vilka som är dess verkliga makthavare.
Ledare • Publicerad 28 juli 2014
Foto: TT

På pappret är dagens Iran en demokrati med allmänna val, ett parlament och en president. Men den verkliga makten ligger hos det religiösa prästerskapet och Seyyed Ali Khamenei, med den grandiosa titeln Irans högsta andliga och politiska ledare, är mäktigast av dem alla.

Han föddes 1939, blev islamisk klerk redan vid 11 års ålder och i sin ungdom rökte han både cigaretter och pipa, vilket är ovanligt bland det religiösa prästerskapet.

Annons

Teologiskt influerades han tidigt av ayatolla Khomeini, och när denne 1963 tvingades i landsflykt av Irans diktator, shah Mohammad Reza Pahlavi, fortsatte Khamenei att sprida sin läromästares budskap.

Detta bidrog till att han arresterades av den hemliga polisen SAVAK – ökända för sin tortyrteknik – och fick spendera tre år i fängelse samt ytterligare tre i exil.

När shahen störtades och Khomeini återvände visade det sig att lojaliteten betalat igen sig. Khamenei blev försvarsminister och fick dessutom ansvaret för att leda fredagsbönen i Teheran.

Samma år som radikala islamistiska studenter stormade USA:s Teheranambassad och tog dess personal som gisslan.

Khamenei besökte de tillfångatagna och frågade då den tidigare politiskt ansvarige vid ambassaden, John Limbert, om han hade några klagomål. Limbert svarade att studenterna hade varit gästfria och ”jag vet att iranier inte vill att deras gäster ska lämna festen, men detta börjar bli larvigt”.

Enligt Limbert förstod Khamenei det galghumoristiska skämtet, och två år senare utnämndes han till president för att 1989 efterträda Khomeini som Irans överhuvud, landets ayatolla. Men innan dess hade ett attentatsförsök från oppositionsgruppen Folkets Mujahedin lämnat honom halt och med en obrukbar högerarm. Detta var noterbart när min far träffade honom 1981.

Som landets högste andliga ledare har han gjort sig känd som konservativ. Han blockerade de reformförsök som den tidigare presidenten Mohammad Khatami försökte genomdriva, och har ett nära samarbete med Revolutionsgardet som bland annat fått ansvar för oljeledningar, byggprojekt och Teherans internationella flygplats. Med anledning av den pågående Israel-Palestinakonflikten har han också närmast pliktskyldigt sagt att Israel självklart ska utplånas. Men det verkar också som om han har insett att Iran i rent överlevnadssyfte måste uppdateras.

I ett tal i Wien i februari kommenterade han de pågående förhandlingarna om landets kärnvapenprogram med att Iran inte ”ska bryta vad man har startat” och vid det ekonomiska toppmötet i Davos hade landets president Hasan Rohani deklarerat att Iran var öppet för ”konstruktivt samarbete”.

En öppning mot väst kan innebära slutet för prästerskapets oinskränkta makt då det skulle ge reformivrare mer resurser. Ändå kan Khamenei ha gått med på detta då Irans oljeintäkter inte räcker för att stabilisera landets ekonomi, och det finns även frågor om vem som ska efterträda honom. Han är 75 år och nästa ayatolla kommer inte kunna tillskansa sig lika stor makt.

Lindéns ledare:

I sommar kommer Borås Tidnings sommarvikarie David Lindén att skildra världsledare som man inte läser mycket om i svensk massmedia.

Del 1 14/7 Kinas presidenXi Jingping

Del 2 21/7 Litauens president Dalia Grybauskaite

Del 3 23/7 Israels premiärminister Benjamin Netanyahu

David Lindén
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons