Annons

David Lega: Så här har jag tänkt om ”lagom”

När jag förra året kandiderade till Europaparlamentet lovade jag att jobba för ett lagom EU om jag blev invald. Det mötte en hel del motstånd att säga så: ”lagom”. Många undrade: ”Vad är ’lagom’?” ”Hur kan du som enskild, svensk parlamentariker pressa EU-maskineriet i en ’lagom’ riktning?”
David Lega
Mitt Europa • Publicerad 11 februari 2020
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Europaparlamentet i Strasbourg
Europaparlamentet i StrasbourgFoto: Fredrik Persson/TT

För många verkade det provocerande att problematisera de två synsätt på EU-samarbetet som så länge dominerat debatten. Media ville gärna be oss välja: är KD sanna liberala EU-vurmare som vill lämna all makt till EU, eller nationalistiska och protektionistiska EU-kritiker? För dessa skeptiker var det svårt att acceptera att vårt alternativ – medelvägen – faktiskt gör det möjligt att plocka russinen ur kakan.

För det är vad ett lagom EU handlar om: att låta unionen ta ett stort ansvar för gemensamma, gränsöverskridande utmaningar såsom klimatförändringarna och terrorismen som vi i Sverige inte klarar av att lösa själva, och samtidigt inte ge EU makt att fatta beslut i frågor som svensk föräldraledighet, som vi bättre beslutar om i Sverige.

Annons

Låt mig nu, ett drygt halvår senare, ge några exempel på hur jag i praktiken förvaltat mitt partis och min vision om ett lagom EU. Konsekvent har jag exempelvis motsatt mig alla förslag som syftar till att införa en arbetsmarknadspolitik på EU-nivå. Lika lite som jag vill att gemensamma EU-standarder ska stå över arbetsmarknadens parter i svensk lönesättning, lika mycket motsätter jag mig tvångskvoterade bolagsstyrelser.

Däremot är det för mig en självklarhet att försvara, stärka och främja EU:s grundläggande värden, både inom och utom unionen. Bara genom att bli en starkare, utrikespolitisk aktör kan EU på riktigt få genomslag för principerna om demokrati, rättsstaten och de mänskliga fri- och rättigheterna, världen över.

Sedan jag tillträdde har jag därför, vid sex olika tillfällen, talat om olika fall där människors fri- och rättigheter kränks. Det har gällt alltifrån den venezuelanska kommunistregimens ansvar för en av tidernas värsta flyktingkatastrofer, till Putins nedmontering av det ryska civilsamhället.

Mänskliga fri- och rättigheter måste alltid genomsyra EU:s handel med andra länder och regioner. Detta gäller också frihandelsavtalet med Vietnam, som jag kommer rösta för denna vecka i Strasbourg. För lika medveten som jag är om att Vietnam är en socialistisk enpartistat, lika övertygad är jag om att EU:s förmåga till demokratisering stärks genom fördelaktiga avtal som baseras på tydliga, värderingsmässiga motkrav. För det var just så, ur övertygelsen om det ömsesidiga, ekonomiska beroendets fredsskapande kraft, som Europasamarbetet växte fram och stärktes.

Det här var ett axplock om lagom EU-politik. I kommande krönikor kommer jag ge min syn på aktuella frågor som jag dagligen har att ta ställning till. Vi hörs snart igen.

Annons
Annons
Annons
Annons