Lega: EU måste förtjäna västra Balkans förtroende

MItt Europa Artikeln publicerades
Europeiska rådets ordförande Charles Michel (till vänster) samtalar med Nordmakedoniens president Stevo Pendarovski i samband med ett möte i Skopje i januari.
Foto: Boris Grdanoski
Europeiska rådets ordförande Charles Michel (till vänster) samtalar med Nordmakedoniens president Stevo Pendarovski i samband med ett möte i Skopje i januari.

Över Europa solkas den annalkande våren av en snabbt, galopperade pandemi. Spridningen av Corona-viruset lägger allt från de amerikanska primärvalen till krissituationen vid EU:s yttre gräns i en lång, mörk medieskugga.

Och fullt förståeligt så. Europa är nämligen virusets själva epicentrum och det är knappast alarmistiskt att påstå att dess spridning utgör en av vår tids största utmaningar. Detta främst mot folkhälsan, men också mot länders och människors ekonomi.

I det alltmer kompakta smogmoln som smittspridningen skapar blir det allt svårare att ens skönja konturerna av andra frågor. Men jämsides överbelastade infektionsavdelningar och jakten på ett vaccin tuffar en annan verklighet på – om än i maklig takt.

I den parallella verkligheten står EU:s fortsatta utvidgning på dagordningen. Att Storbritannien nu har lämnat EU innebär inte att unionen har övergivit sina framtidsvisioner. Bland dessa märks den utvidgning som i ett första skede omfattar västra Balkan.

Förhoppningarna om en fortsatt utvidgning grusades dock tillfälligt då Frankrikes president Macrón i höstas lade in sitt veto mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Som min partigrupp EPP:s förhandlare om Europaparlamentets Albanien-betänkande är jag den förste att tillstå att dessa båda länder har en lång väg att gå innan ett EU-medlemskap ens kan komma på tal. För utbredd människohandel och korruption och inskränkt pressfrihet är inte förenlig med EU:s grundläggande värden.

Samtidigt blir det stört omöjligt att påverka dessa länder i positiv riktning om de inte ens bjuds in till förhandlingsbordet. När så inte sker, ja, då riskerar alternativet trumfa de upplevt tomma löftena från EU-håll.

Om detta vittnar det ryska inflytandet i Serbien, liksom det turkiska i Bosnien-Hercegovina. Nordmakedoniens beslut att omedelbart efter Macróns svek utlysa nyval vittnar om att besvikelsen även där är tillräcklig för att alternativet, i form av tätare band med Ryssland, på inget sätt är ett fantasifoster. På samma vis som ett EU-medlemskap måste förtjänas, så måste EU förtjäna möjliga medlemsstaters förtroende. Det gör unionen inte idag.

Men det finns hopp. Bådar extra gott gör EU-kommissionens förslag till en förbättrad utvidgningsprocess för västra Balkan. Genom en rad förtroendeskapande åtgärder, såsom regelbundna toppmöten, finns goda förutsättningar för en ökad reformtakt, med medlemskap som slutmål. Vid ett möte i Bryssel idag kommer medlemsländernas EU-ministrar eventuellt klubba igenom den nya strategin. Parallellt med detta måste EU snarast besluta om att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien, förslagsvis vid toppmötet med västra Balkan-länderna i Kroatien i maj.

EU måste nu på riktigt vända blicken mot västra Balkan. Annars riskerar västra Balkan vända blicken från oss.

Mitt Europa

David Lega

är Europaparlamentariker för Kristdemokraterna, som ingår i partigruppen EPP.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.