Annons

Ledarsidans krönikörer om årets politiska agenda

Del 3 av 4: Vilken fråga tror ni dominerar den politiska agendan under 2023?
Ledare • Publicerad 3 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Plånboksfrågor lär dominera under nästa år, tror ledarsidans krönikörer.
Plånboksfrågor lär dominera under nästa år, tror ledarsidans krönikörer.Foto: Henrik Montgomery/TT

Nadim Ghazale

är kommunpolis i Borås, debattör, föreläsare och Boråsambassadör 2020.

Jag tror inte vi har sett slutet på det grova våldet i offentliga miljöer men i år kommer den stora välja skaran drabbas mer av inflationen och de ökade utgifterna för hushållen. Därför tror jag att det är vad som kommer dominera. Dit massan pekar, dit springer politiken. Beroende på vad som händer i Iran så kan vi få ett helt nytt geopolitiskt landskap i Mellanöstern som troligtvis kommer påverka även oss.

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Den fråga som borde dominera agendan är miljöfrågan, men i stället tror jag den dominerande frågan blir ekonomin och växande ojämlikheter som en följd av såväl regeringens politik som inflationen, avtalsrörelsen och den globala ekonomiska utvecklingen.

Stig Fredrikson

är före detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator i SVT.

Hur de svenska hushållen och företagen klarar den kommande vintern kommer att bestämma utvecklingen och den politiska agendan för resten av året. De ökande kostnaderna för livsmedel, värme och el är faktorer som kommer att stå i centrum för regeringens uppmärksamhet, och tyvärr finns det då en uppenbar risk för att klimat- och miljökrisen hamnar i bakgrunden.

Lars Stjernkvist

är tidigare partisekreterare för Socialdemokraterna.

Rysslands angreppskrig är självklart i första hand en prövning för det ukrainska folket, men det prövar också alla oss andra. Det gäller att hålla ihop det internationella motståndet, och att de sprickor vi ser i motståndet inte vidgas ytterligare utan täpps till. Det är inte svårt att hitta skäl att bryta ihop under 2022, men det finns också positiva tecken. Pandemin, men även Rysslands angreppskrig har fått länder att fördjupa sina samarbeten.

Mikael Hermansson

är tidigare politisk redaktör på BT.

Om det blir som prognoserna visar och inflationen planar ut och rentav vänder ner igen, kommer kanske inte kostnadskrisen att hamna överst. Men visar det sig att konsumenternas elräkningar verkligen blir så höga som befarats, då får vi nog se en utdragen svekdebatt om högkostnadsskydd och vilka bluffar och lögner en partiledare kan tillåta sig i en valrörelse. Helst vill jag se klimatfrågan dominera debatten. Jag tvivlar dock på att så blir fallet.

Johanna Grönbäck

är statsvetare och kommunikationschef på Ratio.

Plånboken. Det var ett tag sedan plånboksfrågorna spelade roll och flera är de generationer som nog antagit att den personliga ekonomin bara ska växa med tiden. Nu märks inflation, energikris och stundande lågkonjunktur med effekter i den egna plånboken för de allra flesta. Det kommer sannolikt dels skapa stora debatter om (mer eller mindre motiverade) kompensationer till grupper, dels spä på ett ekonomiskt utanförskap som på senare tid mest diskuterats i termer av brottslighet.

Roland Poirier Martinsson

är filosof och konservativ debattör.

Utrikes kommer det att vara Ukraina, men givetvis också det amerikanska presidentvalet. Vilket som ges mest uppmärksamhet lär bero på hur de båda utvecklas. Inrikes kommer människors privatekonomi att vara den stora frågan: inflation, räntor, arbetslöshet, energipriser. Att Sverige ska vara EU:s ordförandeland kommer också att få sin betydelse, men inte alls lika mycket som under ett lugnare år.

”Den fråga som borde dominera agendan är miljöfrågan.”
Jesper Strömbäck
Annons
Annons
Annons
Annons